Dvärgmara

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dolichotis salinicola)
Hoppa till: navigering, sök
Dvärgmara
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Чакоанская, или чакская, или малая мара (Dolichotis salinicola), Chacoan mara, Kleiner Mara, Tierpark Berlin Friedrichsfelde, 10.2012.jpg
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Marsvin
Caviidae
Släkte Maror
Dolichotis
Art Dvärgmara
D. salinicola
Vetenskapligt namn
§ Dolichotis salinicola
Auktor Burmeister, 1876
Utbredning
Dvärgmarans utbredningsområde (grön skrafferat), på kartan syns även utbredningsområdet för den vanliga maran
Dvärgmarans utbredningsområde (grön skrafferat), på kartan syns även utbredningsområdet för den vanliga maran
Hitta fler artiklar om djur med


Dvärgmara (Dolichotis salinicola[2][3]) är en däggdjursart som beskrevs av Hermann Burmeister 1876. Dolichotis salinicola ingår i släktet maror och familjen Caviidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare påminner liksom den andra arten i samma släkte mer om en kanin än om ett marsvin. Arten kännetecknas av långa smala ben och medelstora spetsiga öron. Den når en kroppslängd (huvud och bål) av 42 till 48 cm och en svanslängd av 2 till 3 cm. Med 1,8 till 2,3 kg kroppsvikt är dvärgmaran tydlig lättare än den vanliga maran. Pälsen har på ryggen en brungrå till mörkgrå färg som blir ljusare på sidorna och vid buken är pälsen ibland vitaktig. Hos ungdjur kan det finnas gulröda skuggor i pälsen.[6]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Dvärgmaran förekommer från sydöstra Bolivia och centrala Paraguay till norra Argentina (fram till provinsen San Luis). Arten lever där i slättlandet Gran Chaco som kännetecknas av torra skogar, buskskogar och vattendrag som tidvis torkar ut. Området ligger mellan 400 och 800 meter över havet.[1][6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna är aktiva på dagen och lever i par eller i små familjegrupper. De har underjordiska gömställen som grävs själv eller som övertas av en viscacha (Lagostomus maximus). En plats där de vanligen ”badar” i sanden markeras med urin och körtelvätska.[6]

Dvärgmaran äter olika växtdelar beroende av det som årstiden erbjuder.[6]

Fortplantningssättet är inte bra utredd. Efter dräktigheten som varar två månader föder honan 2 till 5 ungar. Ungarna väger cirka 200 gram vid födelsen och de kan röra sig självständig efter några få timmar. Redan efter fyra veckor slutar honan stegvis med digivningen. Hannar deltar inte i ungarnas uppfostring.[6]

Dvärgmaran jagas av större rovdjur som jaguar, puma och azararäv (Lycalopex gymnocercus).[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Dolichotis salinicola Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Dolichotis salinicola, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/dolichotis+salinicola/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d e f] J. Gorchow (2011). ”Chacoan mara” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Dolichotis_salinicola/. Läst 31 januari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]