Dolksvansar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dolksvansar
Stratigrafisk utbredning: Ordovicium - Nutid
Limulus polyphemus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Palpkäkar
Chelicerata
Klass Merostomata
Ordning Dolksvansar
Xiphosura
Latreille, 1802 [1]
Underordning Xiphosurida
R. & E. Richter, 1924 [2]
Familj Dolksvansar
Limulidae
Leach, 1819 [3]
Vetenskapligt namn
§ 'Limulidae'
Släkten
Synonymer
Kungskrabbor
Hitta fler artiklar om djur med

Dolksvansar (Limulidae) är den enda recenta familjen inom ordningen Xiphosura. Ordningen tillhör leddjuren och familjen lever främst i grunt havsvatten vid sandiga eller leriga bottnar. Under fortplantningen befinner de sig ibland uppe på stränder. För cirka 65 miljoner år sedan fanns dolksvansar i alla världens hav men i och med utvecklingen av andra havslevande djurarter minskade antal dolksvansarter och utbredningsområdena krympte. Dolksvans (Limulus polyphemus) förekommer utmed den amerikanska atlantkusten, från Maine till Mexikanska golfen. Tachypleus gigas, Tachypleus tridentatus och Carcinoscorpius rotundicauda förekommer i kustområden i södra och östra Asien.[4]

Dolksvansar används som bete vid fiske, inom gödningsmedel och inom medicinsk forskning. Populationerna har minskat på grund av förstörda kuststräckor och rovdrift utmed Nordamerika kust.[5] Dolksvansar kategoriseras som levande fossil.[6]

Det finns fyra recenta arter av dolksvans som placeras i tre släkten:[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mikko Haaramo (21 March 2003). ”Xiphosura - Horseshoe crabs”. Mikko's Phylogeny Archive. http://www.helsinki.fi/~mhaaramo/metazoa/protostoma/arthropoda/xiphosura/Xiphosura.htm. 
  2. ^ G. Boxshall (2010). ”Xiphosurida”. World Register of Marine Species. http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=150509. Läst 7 april 2011. 
  3. ^ [a b] Kōichi Sekiguchi (1988). Biology of Horseshoe Crabs. Science House. ISBN 9784915572258 
  4. ^ Limulus polyphemus, <www.frammandearter.se>, läst 2011-12-04
  5. ^ Attaya Kungsuwan, Yuji Nagashima & Tamao Noguchi (1987). ”Tetrodoxin in the horseshoe crab Carcinoscorpius rotundicauda inhabiting Thailand” (PDF). Nippon Suisan Gakkaishi 53: sid. 261–266. http://rms1.agsearch.agropedia.affrc.go.jp/contents/JASI/pdf/society/34-3054.pdf. 
  6. ^ David Sadava, H. Craig Heller, David M. Hillis & May Berenbaum (2009). Life: The Science of Biology (9th). W. H. Freeman. sid. 683. ISBN 9781429219624. http://books.google.com/books?id=ANT8VB14oBUC&pg=PA683