Don Carlos av Spanien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Don Carlos av Spanien, prins av Asturien (1545–1568).

Don Carlos av Spanien, född 8 juli 1545 i Valladolid, död 24 juli 1568, var son till Filip II av Spanien och Maria Manuela av Portugal. Han var Prins av Asturien. Som ung hade han psykiska och fysiska problem, som delvis kan förklaras av husets Habsburgs inavelsproblem. 1560 vann han Kastiliens tron men runt 1562 började han uppvisa tecken på psykiska problem och hölls därför fängslad mot slutet av sitt liv. Han kom att bli en mytomspunnen figur och har bidragit till Spaniens svarta legend, då hans psykiska problem bland annat involverade fruktansvärd sadism.

Redan 1558 var hans problem allmänt kända vid hovet, men betraktades som en statshemlighet och doldes genom en rad åtgärder från hovets sida. Under de spansk-franska äktenskapsförhandlingarna 1558-59 förlovades Don Carlos med Elisabeth av Valois, men fick då förhandlingarna började gå mot sitt slut träda tillbaka för fadern. Redan 1561 började Don Carlos uteslutning från tronföljd att förberedas. Han inträdde dock 1564 i rådet och blev 1567 dess president, men under strikta direktiv att endast "se och höra". Don Carlos började en tid därefter förhandla med kejsaren om att ingå ett nytt äktenskap med ärkehertiginnan Anna, som fadern med alla möjliga förevändningar försökte hindra. Slutligen måste han ge en förklaring angående sonens tillstånd. Från 1563 arbetade kungen i hemlighet med att få en österrikisk ärkehertig till efterträdare. Sedan detta misslyckats, fick Don Carlos en ny chans, trots att hans tillstånd efter 1562 ytterligare försämrats, nämligen att med påvlig dispens gifta sig med sin faster, infantinnan Johanna, som efter ett tronskifte skulle styra i hans namn. Denna planen, faderns motstånd mot hans österrikiska äktenskap och ett indraget löfte om ståthållarskap i Nederländerna, gjorde Don Carlos alltmer uppstudsig, och sedan han genom en planerad flykt från Spanien äventyrat rikets säkerhet, inspärrades han under bevakning på slottet i Madrid.

Enligt officiella versioner skall han genom ett oförnuftigt levnadssätt samma år undergrävt sin hälsa och därigenom avlidit. Vittnen har beskrivit att han dog lugnt och stilla. Rykten om att fadern låtit mörda sin son kom tidigt i omlopp, men främst på 1590-talet sedan en avskedad spansk ämbetsman i utländsk tjänst börjat sprida uppgifterna. Dödsfallet kom dock ganska olägligt för fadern, som ännu inte löst tronföljdsfrågan, och har ganska liten trovärdighet.

Don Carlos som person[redigera | redigera wikitext]

Han led som sagt av olika psykiska och fysiska störningar, vilket bidrog till flera väldokumenterade sadistiska dåd. Till exempel så lät han vid ett tillfälle flå en hel häst levande, grilla harar levande och han ska vid ett berömt tillfälle ha tvingat en skomakare är äta upp ett par nya skor, som var i fel storlek för Don Carlos.

Hans far Filip II, kunde inte acceptera sådana hemska dåd inom sin egen familj, så han lät låsa in sin son i en isolerad kammare. I protest, började Don Carlos att hungerstrejka, och åt istället ringar och andra föremål. Detta ledde till slut till hans död i juli 1568.

Don Carlos i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Don Carlos var förlovad med Elisabeth av Valois, men hon giftes istället bort med hans far, kung Filip. I pjäsen Don Carlos av Friedrich Schiller skildras prinsen som dels romantiskt förälskad i sin styvmor, dels förespråkande större frihet för undersåtarna. Denna pjäs har också blivit en opera av Verdi.

Källor[redigera | redigera wikitext]