Doolittleräden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Doolittleräden
Del av stillahavskriget under andra världskriget
Army B-25 (Doolittle Raid).jpg
En B-25 lyfter från Hornet inför räden.
Ägde rum 18 april 1942
Plats Tokyo och andra japanska städer.
Resultat * Framgångsrik amerikansk psykologisk krigföring
* Orsakade strategiska felslut hos den japanska försvarsledningen.
Stridande
 USA  Japan
Befälhavare/ledare
Jimmy Doolittle N/A
Styrka
16 B-25 Mitchells, 80 flygare (52 officerare, 28 övriga) Okänt
Förluster
3 döda,
8 krigsfångar
(4 döda i fångenskap: 3 avrättade, 1 sjukdom)
15 B-25:s
Omkring 50 döda, 400 skadade

Doolittleräden var den första amerikanska hangarfartygsbaserade attacken mot Japan under andra världskriget. Räden ägde rum den 18 april 1942.

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Uppdraget var unikt i många hänseenden. Det var det enda uppdraget då plan från USAAF skickades iväg av amerikanska flottans Task Force 16 fartyg. Det var det längsta uppdrag som någonsin utförts med B-25 Mitchell bombplan och bevisade att Japan var sårbara för amerikansk vedergällning för japanernas attack mot Pearl Harbor den 7 december 1941. Det var första gången så stora bombflygplan lyfte från en flotta. För att flygplanen skulle nå Japan och landa i Kina så var man tvungen att göra sig av med all onödig extra vikt. Extrastolar och till och med mat och vatten dumpades innan flygningen. Namnet har den fått efter sin befälhavare Jimmy Doolittle.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Kempeitai mördade tusentals civila kineser i de trakter där de amerikanska flygplanen landade.

Strategiska konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Dolittles räd till japansk ockupation av några öar i Aleuterna 1942, därför att man trodde att räden utgick därifrån. Ockupationen genomfördes som en diversion under slaget vid Midway. Men efteråt stod det klart, att den japanska flottan därigenom kom att sakna två av sina sex hangarfartyg under slaget, vilka istället deltog i den aleutiska operationen.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brian Garfield, The Thousand Mile War (Bantam Books 1982), sid. 45.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]