Doppingar
| Doppingar | |
.jpg)
Skäggdopping (Podiceps cristatus)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Doppingfåglar Podicipediformes Fürbringer, 1888 |
| Familj | Doppingar Podicipedidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Podicipedidae | |
| Auktor | Bonaparte, 1831 |
| släkten | |
| Se artikeln | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Doppingar (Podicipedidae) är den enda familjen i ordningen doppingfåglar (Podicipediformes).
Innehåll |
Utseende [redigera]
Doppingarna har en rak, konisk och spetsig näbb. De har stora ben som är belägna långt bak på kroppen och deras tår är skilda och försedda med simflikar längs sidorna och inte hel simhud som andfåglar. Långa, skilda framtår med simhuden delad i flikar längs sidorna, och de har breda, platta klor. Fjäderdräkten är mycket tät, delvis silkesfin. Könen är lika medan deras vinterdräkt skiljer sig från häckningsdräkten. De saknar i det närmaste stjärt och stjärtpennor saknas helt.[1] I flykten sticker deras ben ut långt bakom stjärten.
Ekologi [redigera]
Doppingarna är bundna till vatten och går bara upp på land i samband med häckningen.[1] De uppträder sällan i flock, men däremot kan löst sammanhållna grupper förekomma.[1] Bland de arter som är flyttfåglar kan vissa genomföra den i flock. De flyttar ofta lågt över vattenytan utan att yttra några lockläten.[1] Vissa arter, som smådopping och svarthalsad dopping genomför flytten nattetid.[2] Vid uppfloget springer de på ytan.[1]
Släkten och arter [redigera]
- Släkte Rollandia
- Titicacadopping, även kallad kortvingad dopping (Rollandia microptera)
- Vittofsad dopping, även kallad vitkindad dopping (Rollandia rolland)
- Släkte Tachybaptus (smådoppingar)
- Australisk smådopping (Tachybaptus novaehollandiae)
- Smådopping (Tachybaptus ruficollis)
- T. r. rufolavatus – behandlas ibland som en egen art, förmodligen utdöd sedan sent 1980-tal.
- Madagaskarsmådopping (Tachybaptus pelzelnii)
- Dvärgdopping (Tachybaptus dominicus')
- Släkte Podilymbus
- Tjocknäbbad dopping (Podilymbus podiceps)
- Atitlandopping (Podilymbus gigas) – utdöd 1989
- Släkte Poliocephalus
- Gråhuvad dopping (Poliocephalus poliocephalus)
- Maoridopping (Poliocephalus rufopectus)
- Släkte Podiceps (Doppingsläktet)
- Stordopping (Podiceps major)
- Skäggdopping (Podiceps cristatus)
- Gråhakedopping (Podiceps grisegena)
- Svarthakedopping (Podiceps auritus)
- Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis)
- Kolombiadopping (Podiceps andinus) – behandlas ibland som underart till P. nigricollis, utdöd 1977
- Silverdopping (Podiceps occipitalis)
- Punadopping (Podiceps taczanowskii)
- Kamdopping (Podiceps gallardoi)
- Släkte Aechmophorus (svandoppingar)
- Mörk svandopping (Aechmophorus occidentalis)
- Ljus svandopping (Aechmophorus clarkii)
Galleri [redigera]
Galleri av ett urval adulta doppingar i sommardräkt
-
Tjocknäbbad dopping (Podilymbus podiceps)
-
Mörk svandopping (Aechmophorus occidentalis)
-
svarthakedopping (Podiceps auritus)
-
Skäggdopping (Podiceps cristatus)
-
Gråhakedopping (Podiceps grisegena)
-
Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis)
-
Smådopping (Tachybaptus ruficollis)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Källor [redigera]
- ^ [a b c d e] Magnus Ullman (2011) Vilken fågel?
- ^ Blomdahl, Anders; Bertil Breife, Niklas Holmström (2003). Filght Indentification of European Seabirds. London: Helm. Sid. 42. ISBN 0-7136-6020-1
