Dora Söderberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dora Söderberg spelade en av rollerna i "Kära släkten" från 1933 i regi av Gustaf Molander. Åre var en av inspelningsplatserna. Foto från Rolf Carlstens samling.

Dora Söderberg, född 10 november 1899 i Katarina församling[1] i Stockholm, död 9 november 1990 i Bromma församling[1] i Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon var äldsta barnet till författaren Hjalmar Söderberg och Märta Abenius [1871-1932), syster till Tom Söderberg och Mikael Söderberg samt Betty Söderberg.[2] Hon gifte sig 1925[3] med regissören och skådespelaren Rune Carlsten[2] och blev mor till regissören Rolf Carlsten.[4][5]

På hennes födelsehus med adress Folkungagatan 95 i Stockholm finns en plakett där det står:

I detta hus bodde författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) med sin familj under åren 1899-1900.

Dottern Dora föddes här den 10 november 1899. Hon blev sedermera en uppburen skådespelare vid Kungl. Dramatiska Teatern.

Plakett (2009)

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för hennes födelse bodde familjen Söderberg på Folkungagatan 95 (plakett).[6][7] Dora Söderberg valde tidigt teaterbanan och gick Dramatiska teaterns elevskola 1917-19.[8] Under elevtiden spelade hon med i flera uppsättningar, bland annat i Cyrano de Bergerac och i Äfventyret.[9]

Husföreståndarinna Elisabeth Andersson i mitten med Mikael, Dora och Tom. Foto från cirka 1910. Göteborgs universitetsbibliotek.

På hösten 1919 engagerades hon vid Lorensbergsteatern i Göteborg med Per Lindberg som chef.[10] I sina självbiografiska anteckningar har Lindberg noterat för höstsäsongen 1919, att "inom ensemblen lämnade herr och fru Ahrén teatern, också Roeck Hansen. Nya blevo i stället Blickingberg, Carl Ström, F.O. Öberg, Dora Söderberg, senare under säsongen Elsa Widborg, och för några perioder Astri Torsell".[11] Dora Söderberg tillhörde Lorensbergsteatern i sex säsonger - fram till våren 1925. Under denna period hade hon inte mindre än ett fyrtiotal olika roller."[12]

Den 12 september 1919 hade Lorensbergsteatern premiär på Gustaf af Geijerstams sagospel Stor-Klas och Lill-Klas med Dora Söderberg i rollen som Kajsa.[12] Detta var det första uppsättningen med regissören-scenografen Knut Ström, som just blivit kallad till Göteborg från Düsseldorf av Per Lindberg. "Det var en fantasifull och mycket vacker uppsättning", skriver Åke Pettersson i Teaterliv i Göteborg.[13]

Rolf Leman skriver i Lorensbergsteatern 1916-1934 - dokument, analyser: "Efter jul och nyårshelgen kom den 10 januari 1920 premiären på Strindbergs Mäster Olof, versdramat, och den 1 april ägde nästa stora premiär rum, Shakespeares Som ni behagar. För regin svarade fortfarande Per Lindberg och den beledsagande musiken var komponerad av Wilhelm Stenhammar, som ledde en avdelning musiker från Symfoniorkestern. Den landsflyktige Hertigen spelades av Georg Blickingberg och Amiens och Jaques av Erik Landberg och Gabriel Alw. Rosalinda och Celia spelades av Renée Björling och Dora Söderberg och "Torre" Cederborg gjorde en oförglömlig Narr. Som Ni behagar blev en av de bästa och vackraste Shakespeare-pjäser som gavs under denna Lorensbergsteaterns första storhetstid".[14]

Bland Dora Söderbergs roller märktes förutom "Celia" i Som Ni behagar, även "Ofelia" i Hamlet (1920 och 1922), "Marie-Louise" i Royal Suedois (1922), titelrollen i Rödluvan (1922) och "Acacia" i Åtrå (1923). Samma år fick hon även spela rollen som "Vivan"[12] i Aftonstjärnan, en enaktare som pappa Hjalmar hade skrivit färdig kring årsskiftet 1911-12 och som hade haft urpremiär på Intima teatern i mars 1912. Hon fick även spela "Julia" mot Gabriel Alw som "Romeo" i Romeo och Julia.[10]

Doris Svedlund som Eleonora och Dora Söderberg som Fru Heyst i en uppsättning av August Strindbergs Påsk vid Dramatens studio med premiär den 18 april 1946.

När Oscarsteatern startade spelåret 1926-27 under direktionen Ekman-Brunius tillhörde Dora Söderberg ensemblen ända fram till år 1932. Bland hennes roller under dessa år kan nämnas de i Romain Rollands Spelet om kärleken och döden och i Från nio till sex.[15]

Under några år var hon frilans och deltog i flera turnéer och spelade på olika teatrar. Därefter knöts hon till Kungliga dramatiska teatern från säsongen 1936-37 och fram till och med spelåret 1954-55.[9]

Sedan följde Riksteatern och även Östgötateatern med roller i Tre systrar och i Soldaten Svejk,[16]innan hon vände åter till Dramaten under spelåret 1964-65 och medverkade i Ingmar Bergmans urpremiär på Harry Martinsons Tre knivar från Wei och Klas Klättermus.[9]

På Dramaten hann hon med de allra flesta regissörerna, men minst sin man, regissören Rune Carlsten, eftersom han inte ville att det skulle heta att han gynnade sin hustru.[10] Under andra världskriget sommaren 1940 gjorde Dramaten en första turné till Gotland som "Fältteatern". I Visby gav man i juli Vilhelm Mobergs komedi Marknadsafton med Rune Carlsten som regissör och med Söderberg som skådespelare.[17][9]

Med Ingmar Bergman tyckte hon att det var underbart att arbeta. Söderberg ansåg att han var en överdådig regissör och att han var föredömlig i sitt sätt att arbeta. Enligt henne kunde han förlåta en felsägning, men att komma för sent var oförlåtligt.[10] Inte heller med den beundrade och fruktade Olof Molander hade hon några bekymmer. Söderberg var inte rädd för honom, men det fanns skådespelare som darrade som asplöv.[10]

Den 25 februari 1982 fick Söderberg Inga Tidblads-stipendiet av Teaterförbundet.[18]

Under sin karriär vid Dramaten gjorde Dora Söderberg 82 olika roller under perioden 1917-86.[9] Hon spelade sin sista roll som "Koketten" i Ingmar Bergmans uppsättning av Strindbergs Ett drömspel 1986. Så sent som på hösten 1989 - vid nästan 90 års ålder - medverkade hon i SVT:s serie Maskrosbarn, skriven och regisserad av Marianne Ahrne.[10] Hon medverkade i flera framstående TV-serier och långfilmer under sex decennier, bland annat med Vilgot Sjöman och Hasse och Tage.

Dora Söderberg var en av de viktiga källorna för Bure Holmbäck när han skrev biografin Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, (1988).[10][19]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  2. ^ [a b] Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt - Tabell 4 (1997).
  3. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 1990-11-17, 10:24
  4. ^ Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs Universitetsbibliotek
  5. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 488, foto av Rolf mot s. 560, s. 561.
  6. ^ Stockholms stadsarkiv.
  7. ^ Stockholms stadsarkiv Rotemansarkivet Personuppgifter, Inflyttningsuppgifter, Boendeuppgifter.
  8. ^ Luterkort, Ingrid: Om igen, herr Molander! Stockholmia förlag (1998) s. 152
  9. ^ [a b c d e] Rollboken, Dramaten
  10. ^ [a b c d e f g] SvD 1989-11-08 Tar oss med till Söderberg av Björn Fabricius
  11. ^ Nolin, Bertil (redaktör): Lorensbergsteatern 1916-1934 - dokument, analyser, Teaterhistoriska museet Göteborg i samarbete med Entré/Svenska riksteatern, Norsborg 1991. s. 141.
  12. ^ [a b c] Rollförteckning för Dora Söderberg.Teatermuseet vid Göteborgs Stadsmuseum.
  13. ^ Pettersson, Åke: Teaterliv i Göteborg, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 1992, s. 120.
  14. ^ Rolf Leman: Peter Lamberg - en göteborgsk kulturpersonlighet i Bertil Nolins (redaktör): Lorensbergsteatern 1916-1934 - dokument, analyser, Teaterhistoriska museet Göteborg i samarbete med Entré/Svenska riksteatern, Norsborg 1991. s. 74.
  15. ^ Kungliga Dramatiska Teatern Nyengagerade 1936 Sign. S.T.
  16. ^ Östgötateaterns arkiv, Repertoar 1964-65.
  17. ^ * Erik Näslund, Elisabeth Sörenson ; samt Ingmar Bergman ..., Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter, Bra bok, Höganäs 1988, ISBN 91-7752-208-7 (inb.), s. 150.
  18. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 1982-02-25, 09:50
  19. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 583
  20. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 481, foto av Dora i filmen Kära släkten

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Handskrifter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Dahl, Torsten, (red): Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok, Del 7, Bonniers, Stockholm 1954.
  • Fabricius, Björn: Tar oss med till Söderberg, intervju i Svenska Dagbladet 8 november 1989.
  • Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers (1988) s. 481, foto av Dora Söderberg i filmen Kära släkten, s. 488, foto av Rolf mot s. 560, s. 561, 583.
  • Luterkort, Ingrid: Om igen, herr Molander!, Serie: Monografier utgivna av Stockholms stad, [ISSN: 0282-5899 ;] Nr 135 Stockholmia förlag, Stockholm 1998, ISBN 91-7031-085-8 (inb.), s. 152.
  • Nolin, Bertil (redaktör): Lorensbergsteatern 1916-1934 - dokument, analyser, Teaterhistoriska museet i samarbete med Entré/Svenska riksteatern, Norsborg 1991. s. 74, 141. ISBN 91-85472-30-1.
  • Erik Näslund, Elisabeth Sörenson ; samt Ingmar Bergman ..., Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter, Bra bok, Höganäs 1988, ISBN 91-7752-208-7, s. 150.
  • Pettersson, Åke: Teaterliv i Göteborg, Göteborgs-Posten: Tre böcker, Göteborg 1992, ISBN 91-7029-102-0, s. 111-124.
  • Dora Söderberg död, Unik överblick över svensk teater, Svenska Dagbladet 17 november 1990.
  • Dödsfall - Dora Söderberg, Göteborgs-Posten 18 november 1990.

Läsa vidare[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Näslund, Elisabeth Sörenson ; samt Ingmar Bergman ..., Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988 : jubileumsföreställning i fyra akter, Bra bok, Höganäs 1988, ISBN 91-7752-208-7 (inb.)
  • Pettersson, Åke: Teaterliv i Göteborg, Göteborgs-posten : Tre böcker, Göteborg 1992, ISBN 91-7029-102-0 (inb.)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]