Douglas Håge
| Douglas Håge | |
 Douglas Håge, ca 1940-1950-tal. | |
| Född | Oskar Fredrik Douglas Hansson 6 mars 1898 Masthuggs församling i Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 november 1959 (61 år) Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt i Göteborg |
| Aktiva år | 1917–1959 |
| Maka | Maja Håkansson (1927–hans död 1959) |
| Betydande roller | |
| Lille Fridolf i Lille Fridolf och jag, Lille Fridolf blir morfar, Fridolf sticker opp! och Fridolfs farliga ålder | |
| IMDb SFDb | |
Oskar Fredrik Douglas Håge, ursprungligen Hansson, född 6 mars 1898 i Masthuggs församling i Göteborg, död 18 november 1959 i Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Douglas Håge började spela amatörteater 1917, och gjorde professionell debut i Uddevalla 1919 som präst i pjäsen Ljugar-Lars på sanningsbänken. Därefter följde flera turnéer i landsorten med olika resande teatersällskap. 1920–1923 arbetade han vid Nya teatern i Göteborg och 1921–1948 vid Folkparksteatern med turnéer runt om i Sverige. Under sin tidiga karriär arbetade han också på Svenska Teatern i Vasa 1923–1925, en period han själv såg som sina främsta läroår. Han spelade även vid Nya revyteatern.[2]
År 1937 kom han till Ragnar Klanges revy på Folkets Hus-teatern i Stockholm, och året därpå fick han sitt genombrott som revyartist på Blancheteatern. Håge kom mest att ägna sig åt den lättsamma genren, bland annat i nio revyer med Karl Gerhard. Från 1938 medverkade han även vid Radioteatern.[2]
Han medverkade i drygt 100 långfilmer, bland annat som major Morgonkröök i filmerna om 91:an Karlsson. Hans främsta insats på film blev i serien om Lilla Fridolf i fyra långfilmer 1956–1959 med början i Lille Fridolf och jag, där han var den kuschade kontorsslaven och toffelhjälten Lilla Fridolf. Hans litenhet och ödmjuka röst kom där väl till pass. Man kan se hans trädgårdsmästare i Ingmar Bergmans Det regnar på vår kärlek och hans portvakt i Hasse Ekmans Medan porten var stängd (båda 1946) som något av en förövning, inte minst genom att hans motspelare där liksom i Fridolf-serien var Hjördis Petterson.[3] Filmerna var direkta uppföljare till den populära radioserien Lilla Fridolf, som började sändas hösten 1955.
Douglas Håge var från 1927 till sin död gift med sångerskan Maja Håge, född Håkansson. Douglas Håge avled i en hjärtinfarkt den 18 november 1959. Han gravsattes 25 november 1959 på Örgryte nya kyrkogård.
Filmografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1932 – Vi som går köksvägen
- 1938 – Bara en trumpetare
- 1938 – Du gamla du fria
- 1938 – Karriär
- 1938 – Den stora kärleken
- 1938 – Herr Husassistenten
- 1939 – Oss baroner emellan
- 1941 – Fröken Kyrkråtta
- 1941 – Göranssons pojke
- 1942 – Flickan i fönstret mitt emot
- 1942 – Tre glada tokar
- 1942 – Sexlingar
- 1942 – Tre skojiga skojare
- 1942 – Olycksfågeln nr 13
- 1942 – Livet på en pinne
- 1943 – Aktören
- 1943 – I mörkaste Småland
- 1943 – Livet måste levas
- 1943 – En fånge har rymt
- 1944 – Narkos
- 1944 – Mitt folk är icke ditt
- 1944 – Vår Herre luggar Johansson
- 1944 – Nyordning på Sjögårda
- 1944 – Dolly tar chansen
- 1944 – Fia Jansson från Söder
- 1944 – Skeppar Jansson
- 1945 – En förtjusande fröken
- 1945 – Sextetten Karlsson
- 1945 – Blod och eld
- 1945 – 13 stolar
- 1945 – Vandring med månen
- 1945 – Fram för lilla Märta
- 1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas
- 1946 – Eviga länkar
- 1946 – Djurgårdskvällar
- 1946 – Det glada kalaset
- 1946 – Medan porten var stängd
- 1946 – 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman"
- 1946 – Barbacka
- 1946 – Kärlek och störtlopp
- 1946 – Det regnar på vår kärlek
- 1947 – Supé för två
- 1947 – 91:an Karlssons permis
- 1947 – Nattvaktens hustru
- 1947 – Här kommer vi
- 1947 – Sången om Stockholm
- 1947 – Skepp till Indialand
- 1947 – Stackars lilla Sven
- 1947 – Bruden kom genom taket
- 1947 – En fluga gör ingen sommar
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1948 – En svensk tiger
- 1948 – Musik i mörker
- 1948 – Hjältar mot sin vilja
- 1948 – Lilla Märta kommer tillbaka
- 1948 – Soldat Bom
- 1948 – Textilarna
- 1948 – Kvinnan gör mig galen
- 1949 – Boman får snurren
- 1949 – Lattjo med Boccaccio
- 1949 – Sjösalavår
- 1949 – Sven Tusan
- 1949 – Hur tokigt som helst
- 1950 – Svensk vardag
- 1950 – Södrans revy
- 1950 – Stjärnsmäll i Frukostklubben
- 1950 – Fästmö uthyres
- 1950 – Frökens första barn
- 1950 – Loffe blir polis
- 1950 – Regementets ros
- 1951 – Spöke på semester
- 1951 – Dårskapens hus
- 1952 – Kronans glada gossar
- 1953 – Göingehövdingen
- 1954 – Café Lunchrasten
- 1954 – Hjälpsamma herrn
- 1955 – Hemsöborna
- 1955 – Ute blåser sommarvind
- 1955 – Hoppsan!
- 1956 – Litet bo
- 1956 – Lille Fridolf och jag
- 1957 – Far till sol och vår
- 1957 – Lille Fridolf blir morfar
- 1958 – Musik ombord
- 1958 – Fröken April
- 1958 – Fridolf sticker opp
- 1959 – Fridolfs farliga ålder
- 1959 – Sängkammartjuven
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
Regi[redigera | redigera wikitext]
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1948 | Stockholm hela dan, revy |
Kar de Mumma | Södra Teatern[13] |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
- ^ [a b] Olle Franzén: Douglas Håge i Svenskt biografiskt lexikon (1973)
- ^ Douglas Håge på Svensk Filmdatabas, Läst 8 mars 2017.
- ^ ”Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 10 februari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (18 oktober 1942). ”Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-18/283/15. Läst 27 mars 2016.
- ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Mister Ernest”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18890&pos=137. Läst 24 april 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016.
- ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.
- ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016.
- ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016.
- ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016.
- ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Barbara (29 maj 1954). ”Komedi och fars i parkerna: 13 jämnt i Molièrebussen, gammal Maugham ny igen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-05-29/143/10. Läst 27 december 2021.
- ^ Ebbe Linde (2 juli 1959). ”'Party' i Eskilstuna”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-07-02/175/10. Läst 8 juni 2018.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 26-27. Libris 17831487. ISBN 9789186853907
- Olle Franzén: Douglas Håge i Svenskt biografiskt lexikon (1973)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Douglas Håge på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
- Douglas Håge på Svensk mediedatabas
- Douglas Håge på Svensk Filmdatabas
- Douglas Håges arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Douglas Håge på Internet Movie Database (engelska)
|