Dovhjort
| Dovhjort Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj | Hjortdjur Cervidae |
| Släkte | Dama |
| Art | Dovhjort D. dama |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dama dama | |
| Utbredning | |
Dovhjortens utbredning
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Dovhjorten (Dama dama) är ett hjortdjur som är mindre än kronhjorten.
Ordet dovhjort är belagt sedan 1600-talet, troligen ytterst från något keltiskt språk. Latinets "dama" har troligen samma ursprung. Betydelsen är oviss, kanske "oxe, hjorthanne".[2]
Innehåll |
[redigera] Utseende
Om sommaren är pälsen rödbrun med vita prickar, med svart rygglinje och vit på magen. På vintern mer gråbrun. Handjuren väger omkring 100-120 kg, medan hondjuren 60-80 kg.
[redigera] Horn
Hornen bärs av hanen och har fyra stadier: spetsar vid 7-8 månaders ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel. Djuren kallas då spetshjort respektive stånghjort. Vuxna djur karakteriseras av dess typiska skovlar. Fejningstiden inträffar i augusti. När djuret uppnår kapital ålder, utvecklas hornen inte mer. Och de fäller hornen i april-juni.
[redigera] Fortplantning
Brunsttiden infaller normalt i oktober och varar till början av november, och dräktighetstiden är ca. 230 dagar. Hondjuret, eller Hinden, får normalt en kalv, ibland två, som föds i maj-juni. Kalvarna dias i cirka 8 månader. Djuren blir könsmogna vid 1,5 års ålder, och lever i maximalt 16 år. Hannarna brukar dock inte överleva i mer än 8-10 år.[3] Vid kapital ålder är djuret som "starkast". Detta inträffar vid ca 6-10 års ålder. Efter det går djuret i retur.
[redigera] Föda
Dovhjorten är normalt gräs- och lövätare. På våren dominerar färska löv, på sommaren bär och på vintern bok- och ekollon. Den kan även äta tall- och granskott på vintern, vilket gör att den kan komma i konflikt med det moderna skogsbruket.
[redigera] Utbredning
Dovhjorten kommer ursprungligen från medelhavsområdet, men är utbredd genom centrala Europa och inplanterades i Storbritannien av romarna. Nordbor har haft dem för jaktändamål, och de utplanterades på flera kungliga jaktområden under 1500-talet.
I Sverige återfinns den numera i vilt tillstånd vanligast i Skåne. Små fläckvisa bestånd i Götaland och ända upp till Västmanland och Uppland. Den svenska populationen är utsläppta dovhjortar från kungsgårdar. Det skånska beståndet härstammar från hjortar som inplanterats vid Vrams Gunnarstorp, Börringe och Näsbyholm. Beståndet i Svealand kommer från en grupp dovhjortar som släpptes ut 1877 på Lövön i Hjälmaren, och sedan spridit sig.[4]
Dovhjorten anses av IUCN vara livskraftig.[1]. Underarten Dama dama ssp. mesopotamica anses däremot vara sårbar (VU). Denna underart lever i Iran, och blott 340 individer tros finnas kvar. [5]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b] Masseti, M. & Mertzanidou, D. 2008 Dama dama. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 25 november 2010.
- ^ SAOB DOF- och SAOB DOFHJORT Läst 20060926.
- ^ British Deer Society Fact Sheet - Nov 2002 (PDF) Läst 20060926.
- ^ Handbok för jägare och jagtvänner, Th. Hahr
- ^ Rabiei, A. 2005. Dama dama ssp. mesopotamica. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Läst 20060926.
[redigera] Webbkällor
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Dovhjort
- Svenska jägareförbundet
