Dragspel

Från Wikipedia

(Omdirigerad från Dragspelare)

Pianodragspel

Dragspel, som även kallas dragharmonika eller handklaver, är ett luftdrivet fritungeinstrument. Ljudet frambringas av små genomslående metalltungor, likt munspelet och orgelharmoniet. Det första dragspelet konstruerades 1822 av Friedrich Buschmann.

De vanliga dragspelen finns av två sorter: Knappdragspel där diskanten spelas med små, runda knappar; samt pianodragspel, som har pianoklaviatur i diskanten. På bägge sorterna är basen konstruerad likadan.

Ett fullstort dragspelet har vanligen sex rader med knappar på vänsterhandsdelen (i basen). När en knapp i de två inre raderna trycks in ljuder endast en ton medan övriga basknappar ljuder som ett helt ackord (dur-, moll-, 7-, respektive dim-ackord ligger i var sin basrad). Vissa dragspel har dock melodibas, vilket innebär att endast en ton ljuder när en basknapp spelas, oavsett rad. Dragspel med melodibas kallas accordion. De som spelar klassiska musikstycken på dragspel brukar hålla sig till sådana.

Små dragspel brukar ofta kallas för durspel. En variant av dragspel som är vanlig i tangomusik heter bandoneon. Bägge dessa sorters dragspel ger olika toner för samma knapp, beroende på om man trycker ihop eller drar ut bälgen. En concertina är konstruerad på detta sätt, som f ö tillämpas även för munspel, som ger olika toner för "sug resp blås". Dessa små instrument hålls enbart mellan händerna, till skillnad från de större dragspelen, som p g a sin tyngd, måste hängas upp på musikantens axlar med remmar; "ryggsäck på magen".

Dragspel, både stora dragspel och små durspel, är vanliga i svensk folkmusik och gammeldansmusik. Det förekommer också i country, samt används av många dansband. Dragspel förekommer också i mycket stor omfattning i den slaviska folkmusiken och i kulturen som finns i de berörda länderna.

De mest berömda svensktillverkade dragspelen är de av fabrikatet Hagström.

[redigera] Musettedragspelet

Musettedragspelet är byggd med parallella stämmor för varje ton, där den ena stämman avsikligt snedstämts en aning uppåt, och den parallella stämman en aning nedåt. Dragspelet får med detta stämningssätt en alldeles speciell klang. Musettedragspelet har i Frankrike varit typiskt för enklare danslokaler. (Musette är egentligen en säckpipa.) Musette-stämningen kan jämföras med spikpianots.

[redigera] Dragspelets sociala status

Inom så kallade "finkulturella" kretsar, som ofta hyllat klassisk musik, såg man länge ned på dragspelet och dragspelsmusik. En ryktbar dragspelshatare var den svenske musikern Sten Broman. På senare tid har emellertid dragspelet fått höjd status, och det finns numera en särskild dragspelsklass på Musikaliska Akademien.