Drongoer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drongoer
Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus)
Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Underordning Passeri
Familj Drongoer
Dicruridae
Vigors, 1825
Släkten
Hitta fler artiklar om fåglar med

Drongoer (Dicruridae) är en familj med små tättingar som förekommer i tropikerna i gamla världen.

Utseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Drongoerna är insektsätare som oftast återfinns i öppna skog- eller buskbiotoper. De födosöker i luften eller på marken. De flesta har svart eller mörkt grå fjäderdräkt, ibland med metallisk glans. De har en lång kluven stjärt och vissa asiatiska arter har utstuderade stjärtornament. De har korta ben och har en mycket upprätt kroppshållning, likt en törnskata, när de står. Större och mindre vimpeldrongo är oerhört skickliga ljudhärmare. Boet placeras högt upp i ett träd och de lägger två till fyra ägg. De är mycket aggressiva och orädda för sin storlek, och de attackerar mycket större arter som kan utgöra ett hot mot äggen eller deras ungar.

Systematik och evolution[redigera | redigera wikitext]

Ibland har denna familj utökats avsevärt genom att bland andra de australasiatiska solfjäderstjärtarna, monarkerna och paradisfåglarna inkluderats. Trivialnamnet "drongo" härstammar ifrån det inhemska språket på Madagaskar, där det refererar till en lokal art inom familjen.[1] Familjen delas oftast upp i två släkten, Chaetorhynchus och Dicrurus, där Chaetorhynchus endast omfattar arten dvärgdrongo som är endemisk för Nya Guinea. Denna placering är omdiskuterad, både på grund av morfologiska och genetiska skillnader och det finns förslag på att den istället borde placeras i familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) tillsammans med silkesflugsnapparen som lever på Fiji.[2] Det andra släktet omfattar 25 arter av drongoer.

Familjen drongoer tros härstamma ifrån den orientaliska regionen och att de koloniserade Afrika för cirka 15 miljoner år sedan. Spridningen över Wallacelinjen till Australasien uppskattas ha skett ganska sent, för cirka 6 miljoner år sedan.[3]

Arter i taxonomisk ordning[redigera | redigera wikitext]

Fylogenetiskt schema över familjen[redigera | redigera wikitext]

[3]

Andamandrongo (Dicrurus andamanensis)
Dicruridae

aeneus


 
 
 

paradiseus



annectans



 
 

megarhynchus



bracteatus



 

hottentotus



balicassius






remifer



 
 
 

waldenii


 

aldabranus



forficatus




 
 
 

adsimilis



macrocercus




modestus



 

fuscipennis




 

leucophaeus




 

atripennis



ludwigii






Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindsey, Terence (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. Sid. 223–224. ISBN 1-85391-186-0 
  2. ^ Irested, Martin (2009). ”The systematic affinity of the enigmatic Lamprolia victoriae (Aves: Passeriformes)—An example of avian dispersal between New Guinea and Fiji over Miocene intermittent land bridges?”. Molecular Phylogenetics and Evolution "48" (3): ss. 1218–1222. doi:10.1016/j.ympev.2008.05.038. PMID 18620871. http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800012645/Irestedt%2Bet%2Bal%2BLamprolia.pdf. 
  3. ^ [a b] Eric Pasquet, Jean-Marc Pons, Jerome Fuchs, Corinne Cruaud, Vincent Bretagnolle (2007) Evolutionary history and biogeography of the drongos (Dicruridae), a tropical Old World clade of corvoid passerines. Molecular Phylogenetics and Evolution 45:158–167

Källor[redigera | redigera wikitext]

Artikeln är till största delen en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Drongo, läst 2010-08-05, där följande källa anges:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]