Dubbdäck

För detaljerad information angående vinterbestämmelser se: Vinterdäck.

Ett dubbdäck på en bil

Dubbar på motorcykel

Dubbdäck är en typ av däck som kan användas på vintern. Det är vinterdäck som, förutom att de har ett grövre mönster liksom alla vinterdäck, är försedda med dubbar. Dubbarna består av små metallpiggar som sticker ut en liten bit från slitytan på däcket. Detta ger däcket ett bättre grepp när det är blixthalka och andra typer av isväglag. Å andra sidan sliter dubbarna mycket på vägbeläggningen när snö- eller is-lager saknas. Och vid vattenplaning (t.ex. efter vägsaltning) ger de ingen hjälp alls.

Fördelar med dubbdäck

För att stanna på polerad is med odubbade däck krävs ungefär tio gånger längre nödbromsning än på torr sommarväg.

Odubbade vinterdäck ger optimalt grepp vid måttlig slip respektive slipvinkel. På isföre har dubbdäck en stor fördel, genom att de bibehåller eller tom ökar friktionen när slipvinkeln ökar. Detta till skillnad från allvädersdäck M+S, vilka som regel ger direkt dålig broms- respektive styrfriktion när slipvinkeln ökar.

Greppet på slät is kan sjunka rejält om det finns ett tunt lager snö eller ispulver ovanpå isen. Vid sådana förhållanden påverkas isgreppet vanligtvis mycket mindre för dubbdäck än för dubbfria friktionsdäck.

Undersökningar har visat att dubbdäck ruggar upp isen i korsningar och ger därför även bakomvarande fordon med dubbfria däck bättre fäste.

Vid barmarksväglag ruggar dubbarna upp själva asfaltytan. Detta motverkar risk den för våthalka som asfaltens polering av gummidäck medför. I många länder där dubbdäck inte används utförs kostsam retexturering. Detta innebär att stora vägmaskiner används för att blästra eller spräcka upp vägytan, så att dess makrotextur och därmed friktion återställs till acceptabel nivå.

Nackdelar med dubbdäck

Dubbarnas uppruggning av asfalt skapar partiklar som kan vara farliga (se luftburna partiklar). På högtrafikerade vägar innebär dubbarnas enorma slitage även spårbildning och därmed sämre vägar året runt. Detta är huvudorsaken till att dubbdäck är förbjudna i många länder. Spårbildning är en allvarlig trafikfara.^{[källa behövs]}. Asfaltens motstånd till dubbslitage kan på vägytor med låg kvalitet variera kraftigt redan inom en yta mindre än däckavtrycket. Detta gör att slitage från dubbdäck kan ge ökad megatextur i vägbanans hjulspår, vilket i sin tur leder till ökat trafikbuller. Även själva dubbdäcken väsnas avsevärt mer än andra däck, med ett metalliskt klingande ljud.

Vid användande på barmarksväg slits inte bara vägen, detsamma gör dubbarna. Och redan efter några månader har dubbdäckets fördelar försvunnit. Icke fulldubbade dubbdäck kan åter-dubbas en gång. Där vintrarna är milda och det inte är för kallt för vägsaltning bör man välja odubbade däck. Eller sommardäck med snökedja vid halt väglag (samt givetvis sänka hastigheten).

Förbud mot dubbdäck

Dubbdäck är förbjudna många europeiska länder, som till exempel Tyskland och Polen. Upptäcks en bil med dubbdäck vid tysk gränsstation (till exempel färjeläge) får bilen inte föras in i landet. Upptäcks en dubbdäckad bil på tyska vägar av polisen konfiskeras den omedelbart. Bilen kan därefter inte hämtas ut förrän nya dubbfria däck monterats och en bötessumma samt avgift för bärgningen erlagts. Undantag finns i det tyska dubbdäcksförbudet för österrikisk transittrafik genom en liten del av Bayern,nära Salzburg i Österrike. Söder om Alperna samt på de Brittiska öarna är dubbdäck en "icke fråga" och har därmed inte förbjudits. I hög terräng vintertid brukar man istället använda snökedjor, dessa är (i lägre hastigheter) mer effektiva än dubbdäck och dessutom enklare att byta.

Lokala förbud i Sverige

I Sverige finns lokala förbud mot dubbdäck på vissa gator i Stockholm (2010), Uppsala (2010) och Göteborg (2011).

Dessa förbud gäller inte samhällsviktig trafik så som polis, sjukvård, räddningstjänst m m, vilken alltså får bedrivas med dubbade fordon - se Trafikförordningens 11 kap 1 §. I Uppsala har även taxi beviljats generell dispens.

Effekt av dubbdäcksförbud på luftkvaliteten

Det är svårt att utvärdera vilken effekt dubbdäcksförbud har på luftkvaliteten, eftersom många faktorer spelar in. I rapporten Luften i Stockholm framgår att meteorologiska förhållanden så som fukt och is har mycket stor betydelse: "Vägbanefuktens överskuggande effekt på partikelhalterna gör att det är svårt att avgöra hur stor effekt den minskade andelen dubbdäck och den minskade trafikmängden haft för de totala PM10-halterna". Den tillåtna dubbdäckssäsongen förkortades fr o m 2010 med två veckor. Förbudet ledde till att den totala trafiken på Hornsgatan minskade med 25 %; det är inte helt klarlagt vart all den trafiken flyttats. Även vind, lufttryck, sol/molnighet och temperatur spelar in, liksom den sand som sprids för halkbekämpning. Vidare påverkar köbildning, bromsning och gaspådrag så som i samband med trafikhinder i form av vägarbeten. Partikelhalterna i stadens bakgrundsmiljö har sjunkit med ca 20 - 30 % det senaste decenniet. Bilar med lägre avgasutsläpp, införandet av trängselskatt och öppnandet av Södra Länken är exempel på påverkande faktorer. Sedan 2007 klarar Stockholm luftkvalitetsmålet för fina partiklar under 2.5 mikrometer "PM2.5", vilka anses farligast. Målet för luftburna partiklar upp till 10 mikrometer (PM10) är svårare att nå. Inte heller 2010 klarades det målet, trots att PM10 då sjönk med 30 %. Under 2010 halverades dubbdäcksandelen, medan den totala trafiken (inkl dubbade fordon) dessutom minskade med 25 %.

Dubbdäcksförbud snedvrider konkurrensen i handeln

Butiker på gator som berörs av dubbdäcksförbud tappar både kunder och leverantörer. Sett i detta perspektiv kan det vara bättre att inte ha något dubbdäcksförbud alls.

Myndighetsrekommendationer i Sverige och Finland

Enligt djupstudier av dödsolyckor 2000-2009 och studier av polisrapporterade personskadeolyckor med personbilar under vintersäsongerna 2003-2010 minskar dubbdäck risken för dödliga olyckor på hala svenska vintervägar jämfört med odubbade vinterdäck. Om man avser att använda bilen i halt väglag och bilen saknar ESP antisladdsystem, anser Trafikverket att det är klart olämpligt att använda odubbade vinterdäck.

På fordon med ESP minskar risken för sladd dramatiskt vid normala vintervägsförhållanden (friktion: 0,5 till 0,2, till exempel våt väg med dålig textur under normala vinterförhållanden). När vägen är halare har ESP endast liten effekt. På våt is (underkylt regn eller blixthalka) med dubbfria däck eller dubbdäck med litet utstick kan friktionen sjunka ned till 0,05. Då är dubbdäck i gott skick (dubbutstick 1-2 mm) enda möjligheten till säker körning.

I Finland rekommenderar Trafikskyddet dubbdäck.

Fordonstyper

Dubbdäck är vanligast på personbilar men kan också förekomma på lastbilar, bussar, cyklar och motorcyklar. För vissa lastbilstransporter (så som farligt gods) krävs dubbdäck i Sverige på vintern. Det finns ingen generell lag mot dubbdäck på tunga fordon, och det är ganska ovanligt med dubbade däck på tunga fordon. En anledning är att god däckekonomi förutsätter att däcken regummeras, men dubbade lastbilsdäck får av säkerhetsskäl inte regummeras.

Alternativ till dubbdäck

Vanliga odubbade vinterdäck är att föredra där vintern brukar vara kort och mild. Man kan också fortsätta köra på vanligadäck och ta med snökedjor om det skulle behövas. Montering kräver ingen domkraft. Längre norrut, särskillt där vägsalt inte brukar bita är dubbade däck dock nära nog oumbärliga vintertid.

För vissa lastbilstransporter är de direkt olämpliga, exempelvis vid transport av stresskänsliga djur (bl a grisar) samt vid transport av brandfarligt gods (problem med gnistbildning).

Användande

I deflesta län i Norrland och västra Svealand är över 90% av personbilarna försedda med dubbdäck under januari. I Skåne använder många t.o.m. sommardäck året runt (och kör därmed olagligt vid snöfall).

Se även

• Bromsfriktion
• Elektronisk stabilitetskontroll "Antisladdsystem"
• Fordonsdynamik
• Friktion
• Friktionsdäck
• PM10, artikel om lagstiftning kring luftburna partiklar
• Sidofriktion
• Slipvinkel
• Spårdjup

Externa länkar

• Transportstyrelsens information om reglerna för dubbdäck och vinterdäck