Dubbelblind studie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Medicinska forskningsmetoder
kvantitativa metoder

En dubbelblind studie / klinisk prövning innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen. Dubbelblinda försök används vid psykologiska, medicinska och sociologiska studier för att externa faktorer inte skall störa experimentet.

En typisk dubbelblind studie är en placebokontrollerad läkemedelsprövning, där hälften av patienterna får overksamma tabletter (placebo) och hälften får verksamt läkemedel. Detta förutsätter bl.a. att placebo- och verksamma tabletter ser likadana ut och ges på samma sätt. Dubbelblinda studier anses mer trovärdiga, eftersom man eliminerar många subjektiva förväntanseffekter. Om försöksledaren är medveten om att aktiv behandling givits kan detta omedvetet förmedlas till försökspersonen.

Jämförelser mellan olika läkemedel[redigera | redigera wikitext]

För att möjliggöra en dubbelblind studie mellan två olika läkemedel kan placebobehandling behöva läggas till. Om det ena läkemedlet ges i form av en tablett och det andra i en spruta ges patienterna både tablett och spruta. Det är då bara aktiv substans i sprutan eller tabletten. För att ett läkemedel som ges en gång om dagen ska kunna jämföras med läkemedel som ges flera gånger om dagen ersätts resten av dagsdoserna med placebo.

Det är även möjligt att koda studien på ett sådant sätt att de som ska analysera data inte heller vet vilken grupp som är vilken. På så sätt undviks bias även i dataanalysen. I vissa fall avkodas data i förtid, till exempel om försöksledarna ser en signifikant ökning av dödsfall eller allvarlig biverkan i ena gruppen. Det finns vetenskapliga tidskrifter som endast tar in artiklar som bygger på dubbelblindtest och randomisering[källa behövs].

Blindtest[redigera | redigera wikitext]

Ett blindtest innebär att man testar en produkt av två eller flera producenter utan att provpersonerna vet vilken produkt som hör till vilken producent. Den som testar kan till exempel få fem numrerade muggar med julmust utan att veta mer om sorterna än vilket nummer muggen har. Här finns fortfarande en risk att försöksledaren påverkar provpersonerna eller tolkningen av deras svar.