Duell
Från Wikipedia
En duell är en planerad strid mellan två personer (duellanter). Den moderna duellen uppkom i Italien på 1500-talet som en ritual för att reglera hedersaker mellan adelsmän. Duellen spreds i slutet av 1500-talet via Frankrike till stora delar av övriga Europa. Duellens rötter går att spåra tillbaka till medeltidens turnerspel, enviger och fejder.
Namnet kommer av ordet Bellum, som var ordet för krig på latin. Den ursprungliga formen var dock duellum, ett trestavigt ord, vilket bland annat framgår av skalden Ennius (död 169 f. Kr.) verser. Samma formväxling finns i namnet på krigets gudinna, Bellona, tidigare Duellona. I medeltidslatinet kom duellum genom kopplingen till duo (räkneordet för två), att omtolkas till tvekamp. Det blev i italienskan duello och battersi in duello (duellera), i franskan duel (belagt 1539). I Sverige har vi övertagit ordet från franskan. I äldre tid kunde det ha neutralt genus, och i en handling från 1662 talades det om "Något Duell eller Slagzmåhl". [1]
Dueller var i allmänhet otillåtna och straffbelagda. Först ut att förbjuda och fördöma dueller var kyrkan. Även kungamakter försökte förbjuda duellerna genom att stifta lagar mot dem. I Sverige förbjöds de i förordningar 1662 och 1682.
I Sverige frodades duellerna under stormaktstiden, främst bland officerare i armén. Vanligtvis var det adelsmän som duellerade, men även personer ur det högre borgerskapet kunde delta.
Den sista duellen i Sverige med dödlig utgång ägde rum i Lockerudsskogen utanför Vänersborg 1816. Den stod mellan två officerare vid Västgöta-Dals regemente, kapten Sabelfelt och baron Gustaf von Köhler.
Innehåll |
[redigera] Hur en duell gick till
Med tiden utarbetades regler och ritualer kring duellerna. Under 1800-talet utkom flera handböcker och manualer. Bland de mer kända återfinns den franske greven Chatauvillards duellmanual L'Essai sur le duel från 1836 och den tyska Duell-Codex från 1891, skriven av Gustav Hergsell.[2]
Duellanterna utsåg vanligen vardera två sekundanter som hade till uppgift att bestämma tid och plats för duellen, mäta upp det avstånd på vilket duellen skulle utföras samt se till att gängse regler iakttogs. Duellen utkämpades vanligen med pistol eller värja. Den utmanade hade rätt att välja vapen.
[redigera] Personer som blivit dödade i dueller
- Arkitekten Simon de la Vallée år 1642.
- Poeten och sångaren Lasse Lucidor dräptes i en duell på källaren Fimmelstång år 1674.
- Norsk-danska sjömilitären Peder Tordenskjold år 1720.
- Amerikanske finansministern Alexander Hamilton år 1804.
- Den svenske baronen och officeren vid Västgöta-Dals regemente Gustaf von Köhler, år 1816. Den siste att dödas i en duell i Sverige. Duellen ägde rum i Lockerrudsskogen i Vänersborg 1816.
- Den svenske greven och kommendanten i Helsingborg, Mauritz Casimir Lewenhaupt, 1816. Avled efter en duell i Lundeskoven, Danmark, mot den schweiziske greven Ludvig Rudolf Müller. Duellen orsakades av att Lewenhaupt anklagat Müller för att vara pro-napoleonsk spion. Duellen ägde rum i Danmark eftersom Müller sedan tidigare var landsförvisad från Sverige. Lewenhaupt blev dödligt sårad i duellen och avled senare på d'Angleterre i Köpenhamn. Müller dömdes till livstids fängelse.[3]
- Franske matematikern Évariste Galois år 1832.
- Den ryske nationalskalden Aleksandr Pusjkin 1837.
- Preussiske dragonlöjtnanten Ernst Marimilian von Gaffron und Oberstradam (1867-1911) i en uppmärksammad duell med Rudolf von Richthofen, år 1911.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Nya ord med historia, Gösta Bergman, Prisma, Stockholm 1981 ISBN 91-518-1350-5 s. 60-61
- ^ Pedersen, S C, "På liv och död", s 72ff, Gyldendal, 2003
- ^ Pedersen, S C, "På liv och död", s 78ff, Gyldendal, 2003
[redigera] Tryckta källor
- På liv och död, Pedersen, S C, Gyldendal, 2003
