Duell
En duell är en planerad strid mellan två personer, duellanter, enligt vissa regler. Den moderna duellen uppkom i Italien på 1500-talet som en ritual för att reglera hederssaker mellan adelsmän. Duellen spreds i slutet av 1500-talet via Frankrike till stora delar av övriga Europa. Duellens rötter går att spåra tillbaka till medeltidens tornerspel.
Moderna dueller skilde sig från de enviger eller holmgångar som förekom i forntid och medeltid, genom att en envig var föreskriven i lag som ett sätt att lösa rättstvister, medan duellerna gjordes upp privat, och ofta var olagliga.
Innehåll |
Etymologi [redigera]
Namnet kommer av ordet Bellum, som var ordet för krig på latin. Den ursprungliga formen var dock duellum, ett trestavigt ord, vilket bland annat framgår av skalden Ennius verser. Samma formväxling finns i namnet på krigets gudinna, Bellona, tidigare Duellona. I medeltidslatinet kom duellum genom kopplingen till duo (räkneordet för två), att omtolkas till tvekamp. Det blev i italienskan duello och battersi in duello (duellera), i franskan duel (belagt 1539). I Sverige har vi övertagit ordet från franskan. I äldre tid kunde det ha neutralt genus, och i en handling från 1662 talades det om "Något Duell eller Slagzmåhl". [1]
Dueller i Sverige [redigera]
Dueller var i allmänhet otillåtna och straffbelagda. Först ut att förbjuda och fördöma dueller var kyrkan. Även kungamakter försökte förbjuda duellerna genom att stifta lagar mot dem. I Sverige förbjöds de i förordningar, "duellplakat" 1662 och 1682.
I Sverige frodades duellerna under stormaktstiden, främst bland officerare i armén. Vanligtvis var det adelsmän som duellerade, men även personer ur det högre borgerskapet kunde delta. De förekom fortfarande under den gustavianska tiden. År 1788 utspelades en uppmärksammad duell vid svenska hovet, då kapten greve Adolf Ludvig Ribbing utmanade riksmarskalk greve Hans Henrik von Essen på duell efter att Essen fått ja på sitt frieri till Charlotta Eleonora De Geer (1771-1798), medan Ribbing fått nej: orsaken var att Ribbing ansåg sig ha rätt att tro att De Geer var förälskad i honom och inte ville acceptera avslag, särskilt som Essens frieri till De Geer, som var mycket rik, djupt ogillades inom hovet av sympati för Augusta von Fersen, med vilken han sedan många år hade ett förhållande. Duellen utkämpades i kungliga ridhuset i närvaro av flera officerare och ledde till att Essen blev lindrigt skadad. Duellen gjorde skandal och betraktades som ett majestätsbrott. [2]
Den sista duellen i Sverige med dödlig utgång ägde rum i Lockerudsskogen utanför Vänersborg 1816. Den stod mellan två officerare vid Västgöta-Dals regemente, kapten Sabelfelt och baron Gustaf von Köhler.
Hur en duell gick till [redigera]
Med tiden utarbetades regler och ritualer kring duellerna. Under 1800-talet utkom flera handböcker och manualer. Bland de mer kända återfinns den franske greven Chatauvillards duellmanual L'Essai sur le duel från 1836 och den tyska Duell-Codex från 1891, skriven av Gustav Hergsell.[3]
Duellanterna utsåg vanligen vardera två sekundanter som hade till uppgift att bestämma tid och plats för duellen, mäta upp det avstånd på vilket duellen skulle utföras samt se till att gängse regler iakttogs. Duellen utkämpades vanligen med pistol eller värja. Den utmanade hade rätt att välja vapen.
Personer som blivit dödade i dueller [redigera]
- Arkitekten Simon de la Vallée år 1642.
- Poeten och sångaren Lasse Lucidor dräptes i en duell på källaren Fimmelstång år 1674.
- Norsk-danska sjömilitären Peder Tordenskjold år 1720.
- Amerikanske finansministern Alexander Hamilton år 1804.
- Den svenske baronen och officeren vid Västgöta-Dals regemente Gustaf von Köhler, år 1816. Den siste att dödas i en duell i Sverige. Duellen ägde rum i Lockerudsskogen i Vänersborg 1816.
- Den svenske greven och kommendanten i Helsingborg, Mauritz Casimir Lewenhaupt, 1816. Avled efter en duell i Lundeskoven, Danmark, mot den schweiziske greven Ludvig Rudolf Müller. Duellen orsakades av att Lewenhaupt anklagat Müller för att vara pro-napoleonsk spion. Duellen ägde rum i Danmark eftersom Müller sedan tidigare var landsförvisad från Sverige. Lewenhaupt blev dödligt sårad i duellen och avled senare på d'Angleterre i Köpenhamn. Müller dömdes till livstids fängelse.[4]
- Franske matematikern Évariste Galois år 1832.
- Den ryske nationalskalden Aleksandr Pusjkin 1837.
- Senatorn David C. Broderick (1820-1859) blev dödligt sårad i en duell med tidigare chefsdomaren i Kaliforniens högsta domstol David S. Terry vid Lake Merced utanför San Francisco, år 1859.
- Preussiske dragonlöjtnanten Ernst Marimilian von Gaffron und Oberstradam (1867-1911) i en uppmärksammad duell med Rudolf von Richthofen, år 1911.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Nya ord med historia, Gösta Bergman, Prisma, Stockholm 1981 ISBN 91-518-1350-5 s. 60-61
- ^ Cecilia af Klercker (1903) (på Swedish). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok II 1783-1788. P.A. Norstedt & Söners förlag. Sid. 212
- ^ Pedersen, S C, "På liv och död", s 72ff, Gyldendal, 2003
- ^ Pedersen, S C, "På liv och död", s 78ff, Gyldendal, 2003
Tryckta källor [redigera]
- På liv och död, Pedersen, S C, Gyldendal, 2003
