Dunkelsmaragd

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dunkelkolibri)
Dunkelsmaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläktePhaeoptila
ArtDunkelsmaragd
P. sordida
Vetenskapligt namn
§ Phaeoptila sordida
Auktor(Gould, 1859)
Utbredning
Synonymer
  • Dunkelkolibri
  • Cynanthus sordidus

Dunkelsmaragd[2] (Phaeoptila sordida) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Dunkelsmaragden är en medelstor (9–10 cm) med som namnet avslöjar en relativt färglös fjäderdräkt. Båda könen är matt bronsgröna ovan med ett vitt streck bakom ögat och sotigt ljusgrå under. Hanen har mer utbrett på näbben, medan honan har små vitaktiga hörn på stjärten. Arttypiskt är också beteendet att pumpa och sprida med stjärten under födosäkandet. Det tjattrande lätet är mjukaren än hos brednäbbad kolibri.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i bergstrakter i centrala Mexiko (från Michoacán till Oaxaca).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Cynanthus, men genetiska studier[6] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Dunkelsmaragden har därför lyfts ut i ett eget släkte, Phaeoptila.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dunkelsmaragden föredrar öppna eller delvis öppna arida områden med buskar och träd, men kan ibland även hittas vid vägkanter eller i trädgårdar. Den födosöker på alla nivåer efter nektar, men även små leddjur. Häckning har rapporterats från mars, maj, augusti, november och december. Den placerar sitt lilla skålformade på 1,2 till två meter ovan mark i en buske.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Phaeoptila sordida . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Arizmendi, M. d. C., C. I. Rodríguez-Flores, C. A. Soberanes-González, and T. S. Schulenberg (2021). Dusky Hummingbird (Phaeoptila sordida), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.dushum1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]