Dvärglira

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dvärglira
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Puffinus assimilis.png
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Petrellfåglar
Procellariiformes
Familj Stormfåglar
Procellariidae
Släkte Puffinus
Art Dvärglira
P. assimilis
Vetenskapligt namn
§ Puffinus assimilis
Auktor Gould, 1838
Underarter
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärglira (Puffinus assimilis) är en svartvit havsfågel inom familjen stormfåglar. Dess taxonomi är precis som för många arter inom släktet Puffinus under diskussion.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i haven på södra halvklotet söder om stenbockens vändkrets. Dvärgliran utgjorde tidigare ett kryptiskt komplex av taxon som senare har visat sig vara mer eller mindre besläktade med varandra. Detta komplex är idag uppsplittrat i följande arter: makaronesisk lira (P. baroli), audubonlira (P. lherminieri), tropiklira (P. bailloni), arablira (P. persicus) och dvärglira.[2] Exakt vilka taxon som förs till de olika arterna och vilka arter som accepteras varierar mellan auktoriteter. Analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b indikerar att makaronesisk lira är närmre besläktad med audubonlira (Austin 1996, Heidrich et al. 1998) och att dvärglira och audubonlira förmodligen inte är så nära besläktade som man tidigare trott (Austin 1996, Heidrich et al. 1998, Austin et al. 2001, men se även Penhallurick & Wink 2004, och Rheindt & Austin 2005). Underarten myrtae som häckar på Rapa Iti och på Australöarna fördes tidigare till dvärglira men anses idag istället vara närmre besläktad med townsendlira (Puffinus auricularis) (Austin et al. 2004), men dess taxonomiska status är idag oklar. Melanesisk lira (Puffinus heinrothi) har också tidigare behandlats som en underart till dvärglira.

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

Den är en flyttfågel men dess vandringar är ännu inte klarlagda. Tidigare trodde man att den bara spred sig i närbelägna havsområden och flera populationer befinner sig året om i närheten av sina häckningsområden men studier har också visat att vissa populationer eller möjligen vissa åldersgrupper genomför vidsträckta förflyttningar.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Listan följer Clements et al. 2012 som behandlar alla underarterna som monotypiska underartsgrupper:[3]

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

I mindre vind har dvärgliran en flaxigare flygstil än sina större släktingar och den flyger ofta tätt över vattenytan. I hårdare vind ser den ut som ett kors då den håller sina vingar rakt ut i nittio grader från kroppen. När man ser den flygande utefter vattenytan skiftar den från mörkt till ljust då man ömson ser den mörka ovansidan och den ljusa buken. Ibland lyfter den huvudet högt i flykten.

Den är en flockfågel som kan ses i stora antal speciellt då den flyttar om hösten. Den följer inte efter båtar.

Den är 25-30 cm lång och har ett vingspann på 58-67 cm. Den är lika liten som mindre lira (Puffinus puffinus) men har proportionellt kortare och bredare vingar. Den vita vingundersidan är omgärdad av mörka ytterkanter och den mörka näbben är smalare än hos mindre lira, den har en rund huvudform och dess mörka öga syns ofta tydligt i kontrast till det vita ansiktet. Den har ljusgrå fötter. Könen är lika och så även juvenila och adulta fåglar och dess fjäderdräkten skiljer sig inte åt beroende på årstid.

Underarten P. a elegans skiljer sig ifrån de andra underarterna genom att de mörka på huvudet når nedanför ögat och man ser därmed inte det karaktäristiska svarta ögat på samma sätt.

Man skiljer dvärgliran ifrån Puffinus baroli genom att den senare har brunaktig ovansida och bruna undre stjärttäckare istället för dvärglirans vita.

Till havs är den tyst men nattetid när den besöker sina kolonier utstöter den hesa kacklande läten.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Dess föda består av fisk och blötdjur. Den häckar i kolonier på öar och klippiga kuster i jordhålor. De besöker bara sina kolonier om natten för att undvika predation. Utanför Australien infaller häckningen i juni-juli. De lägger ett ägg som den ruvar i 52-58 dygn innan ungen kläcks.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av texten bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Little shearwater, läst 2007-12-20

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Puffinus assimilis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Svensson, L., Tyrberg, T., Fromholtz, J., & Jirle, E. (2012) Förändringar i listan över holarktis fåglar: Rapport nr 4 från SOF:s Taxonomikommitté, Vår fågelvärld, vol.71, nr.6, sid:42-49, issn 0042-2649
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-12-21

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Austin, Jeremy J. (1996) Molecular Phylogenetics of Puffinus Shearwaters: Preliminary Evidence from Mitochondrial Cytochrome b Gene Sequences., Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.6, nr.1, sid:77–88. DOI:10.1006/mpev.1996.0060 (HTML sammanfattning)
  • Austin, Jeremy J.; Bretagnolle, Vincent & Pasquet, Eric (2004) A global molecular phylogeny of the small Puffinus shearwaters and implications for systematics of the Little-Audubon's Shearwater complex., Auk, vol.121, nr.3, sid:847–864. DOI:10.1642/0004-8038(2004)121[0847:AGMPOT2.0.CO;2] (HTML sammanfattning)
  • BirdLife International (2004) Puffinus assimilis 2006 IUCN Red List of Threatened Species.
  • Harrison, Peter (1985) Havsfåglar, ISBN 91-46-14667-9
  • Heidrich, Petra; Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA., Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2, sid:145–170. DOI:10.1016/S0305-1978(97)00085-9 (PDF fulltext)
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Penhallurick, John & Wink, Michael (2004) Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial cytochrome b gene. Emu, vol.104, nr.2, sid:125-147 DOI:10.1071/MU01060 (HTML sammanfattning)
  • Rheindt, F. E. & Austin, Jeremy J. (2005) Major analytical and conceptual shortcomings in a recent taxonomic revision of the Procellariiformes - A reply to Penhallurick and Wink (2004). Emu, vol.105, nr.2 sid:181-186 DOI:10.1071/MU04039 (PDF fulltext)

Camera-photo.svg Denna artikel om en fågelart behöver fotografier. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.