Dvärguv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dvärguv
Status i världen: Livskraftig (lc)
Centro provinciale (2).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Ugglor
Strigiformes
Familj Äkta ugglor
Strigidae
Släkte Otus
Art Dvärguv
O. scops
Vetenskapligt namn
§ Otus scops
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde:Gult - häckningsområdeGrönt - året runtBlått - vinterkvarter.
Utbredningsområde:
Gult - häckningsområde
Grönt - året runt
Blått - vinterkvarter.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärguv (Otus scops) är en liten uggla i släktet Otus som till största delen häckar i Palearktis.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dvärguven är en liten uggla som mäter cirka 19 centimeter. Hanen väger 75-80 gram och honan 90-95 gram.[1] Den är ganska enfärgat brun eller grå med ljusa skulderband med orange ögon. Den är mycket lik blek dvärguv (Otus brucei).

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Merparten av dvärguvspopulationen är flyttfåglar. Den häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och mellersta Asien så långt söderut som Jordanien, Irak, Iran, Afghanistan och Pakistan, och så långt österut som Mongoliet och Kina. Merparten övervintrar i Afrika söder om Sahara i Sahelregionen norr om ekvatorn. Dock är övervintringsområdena inte helt kända. En liten del av populationen runt Medelhavet är stannfåglar och arten förekommer vintertid i södra Spanien, Italien, Grekland och Cypern, och i norra Afrika i Marocko, Algeriet och Tunisien.[2]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Dvärguven delas vanligtvis upp i sex underarter:[3]

  • Otus scops scops - häckar från Frankrike och öar i Medelhavet till Volga, i Grekland och Transkaukasus.
  • Otus scops pulchellus - häckar från Volga till Bajkalsjön och söderut till Altaj och bergskedjan Tien Shan.
  • Otus scops mallorcae - förekommer på Iberiska halvön, på Balearerna och i nordvästra Afrika.
  • Otus scops cycladum - häckar i södra Grekland och på Kreta, Mindre Asien, Israel, södra Turkiet och Jordanien.
  • Otus scops cyprius - förekommer på Cypern.
  • Otus scops turanicus - häckar från Irak och Iran till nordvästra Pakistan.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det finns nio godkända fynd av dvärguv i Sverige. [4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

thumb

Dvärguven häckar i löv- och blandskog, i jordbruksbygd, skogiga låglänta bergstrakter men även i stadsparker och på kyrkogårdar. Den placerar sitt bo i trädhål eller byggnader men kan även överta gamla bon från andra fåglar. Den lägger en kull om året med 4-5 vita ägg som mäter 31 millimeter, och som ruvas av honan i 24-25 dagar. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna i 21-29 dagar innan de är flygga.[1] Dvärguven livnär sig mestadels av insekter men kan även ta mindre ryggradsdjur.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1986). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 138. ISBN 91-34-50909-7 
  2. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  3. ^ Clements et al. (2009) Clements Checklist version 6.4, <www.birds.cornell.edu>, läst 2010-12
  4. ^ http://artportalen.se/birds/uttag_obstabell.asp?art=463&art_leaf=True&fromyear=1900&tomyear=2007