Dvärguv
| Dvärguv Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
.jpg.JPG) |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglor Strigiformes |
| Familj | Äkta ugglor Strigidae |
| Släkte | Otus |
| Art | Dvärguv O. scops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Otus scops | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde:
Gult - häckningsområde Grönt - året runt Blått - vinterkvarter. |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Dvärguv (Otus scops) är en liten uggla i släktet Otus som till största delen häckar i Palearktis.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Dvärguven är en liten uggla som mäter cirka 19 centimeter. Hanen väger 75-80 gram och honan 90-95 gram.[1] Den är ganska enfärgat brun eller grå med ljusa skulderband med orange ögon. Den är mycket lik blek dvärguv (Otus brucei).
Utbredning och systematik [redigera]
Merparten av dvärguvspopulationen är flyttfåglar. Den häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och mellersta Asien så långt söderut som Jordanien, Irak, Iran, Afghanistan och Pakistan, och så långt österut som Mongoliet och Kina. Merparten övervintrar i Afrika söder om Sahara i Sahelregionen norr om ekvatorn. Dock är övervintringsområdena inte helt kända. En liten del av populationen runt Medelhavet är stannfåglar och arten förekommer vintertid i södra Spanien, Italien, Grekland och Cypern, och i norra Afrika i Marocko, Algeriet och Tunisien.[2]
Underarter [redigera]
Dvärguven delas vanligtvis upp i sex underarter:[3]
- Otus scops scops - häckar från Frankrike och öar i Medelhavet till Volga, i Grekland och Transkaukasus.
- Otus scops pulchellus - häckar från Volga till Bajkalsjön och söderut till Altaj och bergskedjan Tien Shan.
- Otus scops mallorcae - förekommer på Iberiska halvön, på Balearerna och i nordvästra Afrika.
- Otus scops cycladum - häckar i södra Grekland och på Kreta, Mindre Asien, Israel, södra Turkiet och Jordanien.
- Otus scops cyprius - förekommer på Cypern.
- Otus scops turanicus - häckar från Irak och Iran till nordvästra Pakistan.
Förekomst i Sverige [redigera]
Det finns nio godkända fynd av dvärguv i Sverige. [4]
Ekologi [redigera]
Dvärguven häckar i löv- och blandskog, i jordbruksbygd, skogiga låglänta bergstrakter men även i stadsparker och på kyrkogårdar. Den placerar sitt bo i trädhål eller byggnader men kan även överta gamla bon från andra fåglar. Den lägger en kull om året med 4-5 vita ägg som mäter 31 millimeter, och som ruvas av honan i 24-25 dagar. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna i 21-29 dagar innan de är flygga.[1] Dvärguven livnär sig mestadels av insekter men kan även ta mindre ryggradsdjur.[1]
Källor [redigera]
- ^ [a b c] Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough (1986). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 138. ISBN 91-34-50909-7
- ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Clements et al. (2009) Clements Checklist version 6.4, <www.birds.cornell.edu>, läst 2010-12
- ^ http://artportalen.se/birds/uttag_obstabell.asp?art=463&art_leaf=True&fromyear=1900&tomyear=2007
