Dynamik (musik)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dynamik (musikteori))
Hoppa till: navigering, sök

Dynamik (av grekiska dynamikos (δυναμικός) 'kraftig', 'verksam', av dynamis (δύναμις) 'kraft') eller styrkegrad är ljudvolym hos musik och plötsliga eller gradvisa förändringar i denna.

För att ange dynamiken i musiken används i partitur (och stämmor) olika styrkegradsbeteckningar:

  • ppp (piano pianissimo) - ytterst svagt
  • pp (pianissimo) - mycket svagt
  • p (piano) - svagt
  • mp (mezzopiano) - medelsvagt
  • mf (mezzoforte) - medelstarkt
  • f (forte) - starkt
  • ff (fortissimo) - mycket starkt
  • fff (forte fortissimo) -ytterst starkt
  • fp (fortepiano) - först starkt, därefter omedelbart svagt
  • sf (sforzando, sforzato) - mycket stark betoning av enskild ton eller enskilt ackord

Se även[redigera | redigera wikitext]