Dynamik (musik)
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dynamik (musikteori))
Dynamik (av grekiska dynamikos (δυναμικός) 'kraftig', 'verksam', av dynamis (δύναμις) 'kraft') eller styrkegrad är ljudvolym hos musik och plötsliga eller gradvisa förändringar i denna.
För att ange dynamiken i musiken används i partitur (och stämmor) olika styrkegradsbeteckningar:
- ppp (piano pianissimo) - ytterst svagt
- pp (pianissimo) - mycket svagt
- p (piano) - svagt
- mp (mezzopiano) - medelsvagt
- mf (mezzoforte) - medelstarkt
- f (forte) - starkt
- ff (fortissimo) - mycket starkt
- fff (forte fortissimo) -ytterst starkt
- fp (fortepiano) - först starkt, därefter omedelbart svagt
- sf (sforzando, sforzato) - mycket stark betoning av enskild ton eller enskilt ackord