E-förvaltning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

E-förvaltning är enligt en överenskommelse inom Europeiska kommissionen "verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser".[1] I Sverige har detta tidigare benämnts 24-timmarsmyndighet

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i slutet av 1990-talet och stod för en elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst. [2]

Begreppet illustrerade en vision där myndigheter var mer serviceinriktade. Service och skulle ges via webbtjänster, så kallade e-tjänster dygnet runt.

24 timmarsmyndigheten var ett sätt att möta medborgarnas ökade krav på service och den handlar om modernisering av externt och internt IT-stöd för att skapa bättre integration mellan olika system. I grunden handlade det om att förändra metoder och system och skapa tillgänglighet till information och tjänster på enklast sätt – alltså inte bara genom dator. Genom detta kan myndigheter satsa på enklare tjänster såsom att lämna information på webbplatsen. Medborgare och företag kan därför få tillgång till de tjänster som mera tydligt skulle förbättra myndigheternas service.

Många tolkade det som att det bara handlade om att skapa nya e-tjänster, eller att myndigheter skulle vara bemannade dygnet runt. Att ordet myndighet fanns med i själva begreppet gjorde också att kommunerna inte kände sig omfattade. En annan misstolkning var att begreppet stod för en särskild myndighet med namnet 24-timmarsmyndigheten. Eftersom mötet med medborgare och företag är viktigt för hela den offentliga sektorn, och att det dessutom handlar om en intern utveckling av den offentliga sektorns organisationer, har begreppet 24-timmarsmyndigheten lämnats och ersatts av e-förvaltning. E-förvaltning är ett bredare grepp att utveckla och inte minst effektivisera offentlig förvaltning för att möta medborgares och företags förväntningar på en samverkande effektiv offentlig service.[3]

E-förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Målet med E-förvaltning är

  • att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag samt
  • att underlätta för medborgarna att få tillgång till information och aktivt delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen.

Förändringarna innebär ökad IT-användning och att lyfta frågor om IT-användning till en strategisk nivå, förändringarna görs också av ekonomiska skäl.

E-förvaltning kan delas in i tre större grupper:

  • E-tjänster vill man ge medborgare och företag enklare tillgång till myndigheternas information och tjänster.
  • E-demokrati ska man ge medborgare och företag större möjlighet att delta i demokratiska processer samt möjligheter till interaktion med myndigheter.
  • Själva den interna förvaltningen där man vill öka kvaliteten i de tjänster som myndigheterna erbjuder.

Följande lagar påverkar särskilt vid införandet av en E-förvaltning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112)[redigera | redigera wikitext]

Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, eftersom den som tillhandahåller en webbplats är ansvarig för denna. Det kanske viktigaste innehållet i lagen är: "Myndigheten är skyldig enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor att bort meddelanden som strider mot lagar om uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i lagen om upphovsrätt."

Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL)[redigera | redigera wikitext]

Personuppgiftslagen är till för att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen omfattar all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Vid dataregistrering krävs uttryckligt tillstånd från berörda personer. Ge tydlig information om vad som kommer dataregistreras och inhämta tillstånd från skribenten för dataregistrering.

Tryckfrihetsförordningen[redigera | redigera wikitext]

Enligt 2 kap. 3§ Tryckfrihetsförordningen är en handling allmän om den:

  • förvaras hos myndighet
  • är inkommen till myndighet
  • är upprättad hos myndighet

Anonyma inlägg i wikier och bloggar är att anse som allmän handling och ska omfattas av myndighetens arkiv- och dokumenthanteringsplan. Det kan lätt uppstå problem med arkivering och diarieföring av den typen av handlingar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Åke Grönlund, Agneta Ranerup (2001). Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati : visioner, verklighet, vidareutveckling. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02027-9 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Handlingsplan för e-förvaltning, Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/65/12/4ffd1319.pdf. Läst 28 mars 2012. 
  2. ^ Vanliga begrepp - KRUS Kompetensrådet Kompetensrådet för utveckling i staten. Läst 11 januari 2010.
  3. ^ e-delegationen skl.se. Sveriges Kommuner och Landsting. Läst 11 januari 2010.