Eastman Kodak

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eastman Kodak Company
Kodak logo.svg
Kodak Tower Top.jpg
Huvudkontoret för Eastman Kodak Company.
Typ Publikt aktiebolag
Pink Sheet: EKDKQ
Huvudkontor USA Rochester, New York, USA
Nyckelpersoner Antonio M. Pérez
Styrelseordförande Vd
Bransch Digital bild
Fotografi
Antal anställda 17 100 - Juni 2012
Historia
Grundat 1889
Grundare George Eastman
Ekonomi
Omsättning $ 6,022 miljarder
Rörelseresultat $ -758 miljoner
Vinst efter skatt $ -764 miljoner
Tillgångar $ 4,678 miljarder
Eget kapital $ -2,352 miljarder
Övrigt
Webbplats Kodak.com
Fotnoter Siffror från 2011 års bokslut.[1]

Eastman Kodak Company, vanligen kallat Kodak, är en amerikansk multinationell tillverkare av kameror och fotografisk utrustning. Kodak är världens största leverantör av film för privata och kommersiella ändamål. Kodaks huvudkontor ligger i Rochester, New York, USA.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kameran Kodak Vollenda 620, tillverkad på 1930-talet.

Kodak skapades utifrån Eastman Dry Plate Company som grundades av George Eastman och Henry Strong 1881. Eastman vidareutvecklade rullfilmen och gjorde därmed fotografering till en ”allmänhetens åkning”. Den var också förutsättningen för den rörliga biograffilmen. Namnet Kodak skapades av Eastman och den 4 september 1888 registrerade Eastman varumärket Kodak och tog patent på sin kamera, som använde rullfilmen. 1888 presenterades den första Kodak-kameran, följd av Kodak Nr. 1 som tillverkades 1889-1895. 1895 följde fickkameran från Kodak som blev en stor framgång. 1900 följde Brownie-kameran, en klassisk lådkamera. Bolaget expanderade bland annat till Frankrike och 1907 var antalet anställda uppe i 5000.[2]

1920 bildades dotterbolaget Tennessee Eastman (idag Eastman Chemical Company) för tillverkning av kemikalier för bolagets filmer. 1925 lämnade George Eastman företagsledningen och blev styrelseordförande. Genom den förmögenhet som han hade skapat genom företaget kunde han i stället ägna sig åt filantropisk verksamhet, bland annat donationen till Eastmaninstitutet i Stockholm.

1935 lanserades färgfilmen Kodachrome[3] strax före konkurrenten Agfas Agfacolor (senare Agfachrome). Introduktionen var ett stort framsteg för att popularisera färgfotografering. 1949–1956 tillverkades kameraserien Kodak Retina och 1959 följde Starmatic-kameran, den första automatiska Brownie-kameran. Den sålde i 10 miljoner exemplar de kommande 10 åren.

Instamatic 100, den första Instamatic-kameran kom 1963.

1963 lanserades Instamatickameran och filmer. Kameran är i princip en fortsättning på de gamla lådkamerorna men tillverkad i plast. Utvecklingen av den färgnegativa filmens exponeringslatitud gjorde Instamatic-kameran möjlig. 1965 följde patentet för diabildsprojektorn Kodak Carousel. Carousel hade lanserats 1961.[4]

1975 fick Steven Sasson på Kodak patent på digitalkameran. Kodak utvecklade under 1970-talet en direktbildskamera men fälldes för patentintrång sedan Polaroid Corporation fört saken till domstol. Kodaks direktbildskamera lades därför ner 1986.

Kodaks kris[redigera | redigera wikitext]

Trots tidiga aktiviteter inom digital bildbehandling redan under 1990-talet lyckades Kodak inte omvandla sin affärsverksamhet och har under 2000-talet krympt drastiskt. 2012 lades Kodak ner tillverkningen av digitalkameror, videokameror och digitala bildramar. Även tillverkningen av diafilmer lades ned. 2013 följde försäljningen av företagets ursprungliga kärnverksamhet - produktion av film.

Kodak i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1888 blev Hasselblad generalagentur för produkter från Eastman Kodak Co sedan Arvid Victor träffat George Eastman i England.[5] 1966 köpte Kodak Hasselblads Fotografiska AB, ett dotterbolag till Victor Hasselblad AB, som då bytte namn till Kodak AB. 1967 flyttade man laboratoriet till "Kodak Hill" i Järfälla. Det följdes 1970 av marknadsavdelningen och 1985 flyttade även huvudkontoret dit från Göteborg. Efter digitalkamerans intåg fick man problem och Kodak Hill slutade användas 2000.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Philippe BINANT, Au coeur de la projection numérique, Actions, 29, 12-13, Kodak, Paris, 2007.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Financial Statements for Eastman Kodak Company”. Google Finance. http://www.google.com/finance?q=PINK:EKDKQ&fstype=ii. 
  2. ^ http://www.kodak.com/ek/US/en/Our_Company/History_of_Kodak/Milestones_-_chronology/1878-1929.htm
  3. ^ http://www.kodak.com/ek/US/en/Our_Company/History_of_Kodak/Milestones_-_chronology/1930-1959.htm
  4. ^ http://www.kodak.com/ek/US/en/Our_Company/History_of_Kodak/Milestones_-_chronology/1960-1979.htm
  5. ^ http://www.hasselbladusa.com/about-hasselblad/history/have-camera-will-travel.aspx

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]