Ebba Lindqvist

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Ebba Lindkvist.
Ebba Lindqvist
FöddEbba Helfrid Lindqvist
7 april 1908
Oscar Fredriks församling, Göteborgs och Bohus län
Död5 september 1995 (87 år)
Varberg
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
GenrerLyrik
HemortNew York[1]
MakeIvar Galéen (g. 1934–1985; hans död)
BarnAnne-Marie (f. 1934)
Monica (f. 1936)
Henrik (f. 1947)
Ebba Lindqvists plats i Grebbestad.

Ebba Helfrid Lindqvist, från 1934 Lindqvist-Galéen, född 7 april 1908 i Oscar Fredriks församling, Göteborgs och Bohus län, död 5 september 1995 i Varberg,[2] var en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ebba Lindqvist, vars föräldrar var folkskollärare, växte upp i Grebbestad.[3] Efter realexamen i Strömstad och studentexamen vid Sigrid Rudebecks gymnasium 1926 kom hon till Uppsala, och blev 1933 fil. mag. vid Uppsala universitet.[4] Hon arbetade sedan som lärare i svenska vid Göteborgs gymnasium för flickor, och därefter vid en realskola i samma stad. Under åren 1949–1956 verkade hon som lyrikkritiker i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Debuten skedde 1931 med diktsamlingen Jord och rymd, men hennes verkliga genombrott kom med Fiskläge (1939) som skildrar livet i Bohusläns skärgård. Hon tillhörde 1930-talsgenerationen bland svenska lyriker, och skriver i gränslandet mellan tradition och modernism.[5] År 1939 flyttade först Lindqvists make och sedan Ebba Lindqvist själv med sina två barn till New York. De vågade inte stanna i Sverige när andra världskriget kom allt närmare, då maken var av judisk börd och hade emigrerat från Nazityskland. Lindqvists intryck av New York omsattes i Manhattan (1943) och i novellsamlingen Vägen till Jeriko (1946).

Efter kriget flyttade hela familjen tillbaka till Göteborg och fick sitt tredje barn. Efter några år lämnade de Sverige igen, eftersom maken i sitt arbete placerades utomlands. De bodde först en tid i Libanon och sedan i Nairobi i Kenya. 1958 kom diktsamlingen Karavan med motiv från Främre Orienten. 1964 kom Resa mellan fyra väggar, vars motiv till stor del är hämtade från Bibeln.

Många av Ebba Lindqvists dikter har tonsatts. Tonsättaren Gösta Nystroems Sinfonia del mare är uppbyggd kring hans tonsättning av Lindqvists dikt Det enda. Andra kompositörer som gjort musik till Lindqvists dikter är Torsten Sörenson, Åke Hermansson, Alfred Janson, Maurice Karkoff, Lars Edlund, Hilding Hallnäs, Stefan Forssén, Martin Bagge, Vivan Myhrwold Lassen och Henrik Mossberg.

I Grebbestad har Tanums kommun och grebbestadsprinsarna anlagt minneslunden Ebba Lindqvists Plats med fyra av hennes dikter ristade på bastanta stenblock.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Ebba Lindqvist var dotter till folkskolläraren Johan Anton Lindqvist och Selma Maria, född Larsson. Hon gifte sig 1934 med direktören och civilekonomen Ivar Galéen (1909–1985), son till regissören Henrik Galeen.[4] Tillsammans hade de barnen Anne-Marie, gift Blom (född 1934), Monica (född 1936) och Henrik (född 1947).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Samlingar och urval[redigera | redigera wikitext]

  • Hon som älskade havet : samlade dikter. Partille: Warne. 1997. Libris 7757790. ISBN 9186424556  - Återger Lindqvists 14 diktsamlingar, utgivna 1931-1966, samt har en kort inledning av förläggaren Kjell Warne.
    • Hon som älskade havet : samlade dikter : med bilder ur hennes liv (3., omarbetade och utökade uppl). Sävedalen: Warne. 2009. Libris 11588842. ISBN 9789185597239 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läst: 12 juli 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Lindqvist-Galéen, Ebba Helfrid
  3. ^ Pettersson, Eva (21 februari 2017). ”Hon som älskade havet Lyrikern Ebba Lindqvist”. tanum.se. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201033513/https://www.tanum.se/upplevagora/kultur/kuriosa2012/ebbalindqvist.4.7664b4813898b7df98441ac.html. Läst 27 november 2017. 
  4. ^ [a b] Svenskt författarlexikon 1. 1900–1940, red. Bengt Åhlén (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1942), s. 487. Läst 25 augusti 2023.
  5. ^ ”Ebba Lindqvist”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ebba-lindqvist. Läst 27 november 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor. Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 145-146. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ebba_Lindqvist&oldid=54227989”