Echinokockinfektion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Echinococcus livscykel
Larver av dvärgbandmask sedda genom mikroskop

Echinokockinfektion (alt. blåsmasksjuka, echinococcos, hydatidos) är en sjukdom hos människor som orsakas av dvärgbandmasken, Echinococcus, ett släkte av bandmask. Parasiten som oftast återfinns hos djur är dock än så länge sällsynt i Sverige.

Parasiten smittar som ägg via födan, varefter den penetrerar tarmen och förs med blodet till framför allt lever och lungor. I de smittade organen bildar maskarna karakteristiska vätskefyllda cystor, vilka genom sin tillväxt och följande tryck på omkringliggande vävnad orsakar de första symptomen. Det kan dröja från månader till flera år från smittotillfället till dess att cystorna är stora nog att orsaka symptom. Vätskan i blåsorna innehåller stora mängder maskmaterial, vilket kan framkalla en livshotande anafylaktisk chock om en blåsa skulle spricka.

Åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Om infektionen är orsakad av arten E. granulosus, kan sjukdomen behandlas genom att blåsorna tas bort kirurgiskt efter medicinering med antimaskmedel.

Arten E. multilocularis orsakar en form av förgrenade blåsor ("alveolär eckinokockos"), som infiltrerar vävnad på ett sätt som påminner om cancer. Den senare varianten kan inte opereras och är svårbehandlad.

Echinokockinfektion är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Dvärgbandmasken finns i stora delar av Europa, men är än så länge ovanlig i Sverige. Fynd av E. granulosus gjordes 1996–1997 i samband med renslakt. I början av 2011 påtäffades för första gången i Sverige den fruktade E. multilocularis i en svensk räv i Bohuslän[1]. Fyndet gjorde att ett stort antal rävar insändes av jägare till Statens veterinärmedicinska anstalt för att utröna om smittan var spridd. Troligen har smittan kommit in i landet med importerade hundar eftersom rävar inte kan komma till Sverige söderifrån. Vid införsel av hund till Sverige krävs bl.a. veterinärintyg om avmaskning mellan 1-5 dygn före införseln till Sverige.[2]

I september 2012 konstaterades det första mänskliga fallet av dvärgbandmask i Sverige då en kvinna i Västerbotten insjuknade. Enligt utredningen som gjordes konstaterades det dock att kvinnan med största sannolikhet smittas i Centraleuropa.[3]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4349289
  2. ^ Smuggelhundar - ett hot mot vår hälsa, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) (läst 2011-08-12)
  3. ^ Nording, Gunnar, Västerbottenskvinna smittad av rävens dvärgbandmask, Västerbottens läns landsting (publicerad 2012-09-06), http://www.vll.se/default.aspx?id=60928, läst 2013-06-29 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]