Ed Kemper

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ed Kemper
Bakgrundsinformation
Födelsenamn Edmund Emil Kemper III
Också känd som The Coed Butcher
Född 18 december 1948
Burbank, Kalifornien
Straff Livstids fängelse
Antal offer: 10
Tidsspann 19641973
Land USA
Område(n) Kalifornien

Edmund Emil Kemper III, född 18 december 1948 i Burbank, Kalifornien, även känd som "The Co-ed Killer", är en amerikansk seriemördare som var aktiv i Kalifornien under tidigt 70-tal. Hans kriminella aktivitet började när han vid 15 års ålder sköt ihjäl sina farföräldrar då han bodde på deras ranch i North Fork, vilket han blev inspärrad för. Kemper mördade och lemlästade senare sex kvinnliga liftare i Santa Cruz. Därefter mördade han sin mor (och utförde nekrofiliska handlingar på hennes halshuggna kropp) och en av hennes vänner innan han överlämnade sig till polisen. Öknamnet "The Co-ed Killer" syftar på att Kemper överföll kvinnliga universitetsstuderande, på engelska kallade "co-eds".

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Kemper föddes i Burbank, Kalifornien som son till Clarnell Stage och Edmund Emil Kemper Jr. Han var extremt intelligent, med en IQ på 136, men uppvisade ett psykopatiskt beteende från tidig ålder; han torterade och dödade djur samt utförde bisarra sexuella ritualer på sin systers dockor och sade vid ett tillfälle för att kunna kyssa en lärare som han var attraherad av så måste han först döda henne. Kempers mamma gjorde situationen allt värre. Hon höll konstant på att läxa upp och förödmjuka sin son, och låste in honom i källaren då hon fruktade att han skulle antasta sina systrar.

Den 17 augusti 1964 sköt Kemper sin farmor när hon satt vid köksbordet och skrev klart de sista raderna i sin senaste barnbok. Strax efter sköt han även sin farfar när han kom hem från livsmedelsbutiken. Därefter ringde han sin mor som enträget bad honom att ringa polisen. Under förhör berättade Kemper att han "bara ville veta hur det kändes att skjuta farmor", och att han dödade sin farfar enbart på grund av att han skulle bli arg om han fick reda på vad Edmund hade gjort.

Kemper skickades till Atascadero State Hospital, där han stiftade vänskap med sin psykolog, och blev till och med hennes assistent. Han var intelligent nog för att kunna vinna läkarnas förtroende till den grad att han fick tillgång till andra interners testresultat. Med all kunskap han erhöll som lärling lyckades han slutligen övertala sin läkare att skriva ut honom från sjukhuset. Trots doktorernas motvilja släpptes Kemper i sin mammas omvårdnad i Santa Cruz, Kalifornien. Kemper lyckades senare bevisa för sina psykologer att han var frisk – och förseglade sitt ungdomliga straffregister för gott.

Mord[redigera | redigera wikitext]

Kemper försörjde sig på ett flertal småjobb innan han anställdes av State of California's Department of Public Works/Division of Highways in District 4 (nu känt som Department of Transportation eller Caltrans). Han hade då vuxit till en höjd av 206 cm och vägde över 136 kg.

Kempers mord på kvinnliga studenter ägde rum från maj 1972 till februari 1973. Han plockade upp kvinnliga studenter och förde dem till ett avlägset område där han dödade dem. Han knivhögg, sköt och kvävde offren innan han transporterade kropparna till sin lägenhet där han först hade sex med deras lik och sedan dissekerade dem. Därefter dumpade han kropparna i raviner eller begravde dem, och grävde vid ett tillfälle ner en 15-årig flickas huvud i sin mors trädgård som ett skämt, och kommenterade senare att hans mamma "alltid ville att folk skulle se upp till henne".[källa behövs] Han mördade sex kvinnliga studenter (inklusive två studenter från UC Santa Cruz där hans mamma arbetade, och en från Cabrillo College). Han gick ofta på jakt efter offer efter att ha grälat med sin mor.

I april 1973 slog Kemper ihjäl sin mor med en hammare när hon låg och sov. Därefter hade han sex med sin mors avhuggna huvud innan han kastade pil på det. Han skar också ut hennes stämband och kastade dem i sopkvarnen, men maskinen kunde inte tugga sönder den sega vävnaden och spottade tillbaka den upp i handfatet.[källa behövs] "Det verkade passande", sade Kemper i arresten, "så mycket som hon gnällde och skrek på mig under så många år". Men Kempers blodlust hade ännu inte stillats, så han bjöd hem sin mors bästa väninna för att även mörda henne. Efter att han strypt henne körde Kemper österut men hörde ingenting om sina brott på radion då sändningen stördes. Han stannade bilen, ringde polisen och erkände sig skyldig som "The Co-ed Killer". Han berättade för dem vad han hade gjort och väntade på att de skulle komma och hämta honom. Under rättegången erkände han sig icke skyldig på grund av sinnessjukdom, men dömdes för åtta mord. Han bad om dödsstraff men dömdes istället till livstids fängelse, då delstaten hade förbjudit dödsstraff.

Under Kempers mordiska framfart i Santa Cruz var även en annan seriemördare vid namn Herbert Mullin aktiv i samma delstat, vilket gav Kalifornien öknamnet "Murder Capital of the World". Någonting annat som gjorde den lilla staden ökänd var att Kempers och Mullins brott skedde bara tre år efter att John Linley Frazier mördade ögonkirurgen Victor Ohta och hans familj i Santa Cruz. Ingen av dessa tre kände dock varandra och hade ingenting med varandras mord att göra.

Edmund Kemper sitter inlåst bland resten av fängelsepopulationen i California State Prison, Solano, i Vacaville, Kalifornien. Han kommer aldrig att bli frigiven.

Offer[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Cheney, Margaret, Why: The Serial Killer in America. R & E Publishers:Saratoga, CA (1992). (Reprinting of the author's The Co-Ed Killer. Walker and Company:New York, NY (1976). ISBN 0-8027-0514-6.)
  • Damio, Ward, Urge to Kill. Pinnacle Books:New York, NY (1974). ISBN 0-523-00380-3. (Discusses Kemper plus two contemporary Santa Cruz killers: John Linley Frazier and Herbert W. Mullin)
  • Leyton, Elliott, Hunting Humans: The Rise Of The Modern Multiple Murderer. McClelland & Stewart (2005). ISBN 0-7710-5025-9. (Full chapter on Kemper)
  • Ressler, Robert K., Whoever Fights Monsters: My Twenty Years Tracking Serial Killers for The FBI. (approx. 20 pages on Kemper).
  • West, Don, Sacrifice Unto Me. Pinnacle Books:New York, NY (1974). ISBN 0-515-03335-9. (Story of Kemper and Herbert W. Mullin)
  • Douglas, John, Mind Hunter. Pocket Books:New York, NY (1995). ISBN 0-671-52890-4.
  • Lawson, Christine Ann (2002). Understanding the Borderline Mother -- Helping Her Children Transcend the Intense, Unpredictable, and Volatile Relationship. Jason Aronson, 129-131,136,139,141,144,278. ISBN 0765703319.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]