Eda kommun

Eda kommun
Kommun
Storgatan i Charlottenberg
SloganExpansiva Eda[1]
Kommunens vapen.
Eda kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortCharlottenberg
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd8 499 ()[2]
Areal894,95 kvadratkilometer ()[3]
- därav land820,16 kvadratkilometer[3]
- därav vatten74,79 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet10,36 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°53′00″N 12°17′00″Ö / 59.883333333333°N 12.283333333333°Ö / 59.883333333333; 12.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Arvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1769[4]
Anställda825 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1730
GeoNames2716958
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Eda kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Charlottenberg.

Större och mindre dalgångar präglar naturen i Eda. Kölaälven och Vrångsälven rinner i de största dalgångarna. Det finns gamla brukstraditioner från ett flertal bruksorter i det som idag utgör Eda kommun. Det finns också en lång historia av industrier. I stor utsträckning har industrisektorn sysselsatt områdets invånare sedan industrialiseringen slog igenom i Sverige.

Området hade en befolkningstopp på 1930-talet men därefter har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit negativ. Efter valen på 2010- och 2020-talen har kommunen haft växlande styren.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar inom kommunen.

Kommunens område motsvarar socknarna: Eda, Järnskog, Köla och Skillingmark. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Eda landskommun fanns municipalsamhällena Charlottensberg, inrättat 2 februari 1906, och Åmotfors, inrättat 18 november 1904. Båda upplöstes 31 december 1961.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Skillingmarks landskommun i Järnskogs landskommun medan Eda landskommun och Köla landskommun förblev opåverkade.

Eda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Eda, Järnskog och Köla.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Arvika domsaga och ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen gränsar till Arvika och Årjängs kommuner i Sverige, och till Eidskogs, Kongsvingers och Aurskog-Hølands kommuner i Norge.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Större och mindre dalgångar präglar naturen i Eda. Kölaälven och Vrångsälven rinner i de största dalgångarna. Från gränsen mot Norge och söderut mot Järnskog rinner Kölaälven i den smala och skarpt begränsade sprickdalen Skillingmarksdalen. Den böjer tvärt av mot Köla i nordnordöst och är där nerskuren i sedimenten. Därefter har den ett meandrande lopp och på flera ställen finns raviner. Vid bland annat Charlottenberg finns isälvsavlagringar i dalgångarna och ibland längs sluttningarna. Dalgångarna är fyllda med lättbrukad jord som har nyttjats som jordbruksmark, i Adolfsfors har sådan jord nyttjats för jordbruk sedan järnåldern. Berg och morän dominerar på höjder och längs sluttningar, ibland med blockrik yta. I Skillingmarksdalen finns små urskogsområden.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Eda kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,4 %)
  Skog (84,9 %)
  Öppen myrmark (4,0 %)
  Jordbruksmark (6,0 %)
  Övrig mark (1,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 15 naturreservat i Eda kommun.[10] Bland dessa hittades Glaskogen, bildat 1970 och utökat 1981 och 1982. Reservatet omfattade därefter &&&&&&&&&&029000.&&&&&029 000 hektar. Syftet med att reservatet bildades var att "bevara ett stort område med vildmarkskaraktär och natursköna miljöer samt talrika sjöar och vattendrag och för att området därför har en stor betydelse för allmänhetens friluftsliv". Reservatet geografiska läge – mitt i växtgränsen – ger en blandning av både nordliga och sydliga arter.[11] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Kvickneåsen. Det bildades 2011 och består av 89 hektar, primärt äldre granskog. Kvickneåsen är en av länets största nyckelbiotoper.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Eda församling, Järnskog-Skillingmarks församling och Köla församling.

Distrikt (socknar) inom Eda kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna.[13]Eda, Järnskog, Köla och Skillingmark.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Eda kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Charlottenberg &&&&&&&&&&&02368.&&&&&02 368
2 Åmotfors &&&&&&&&&&&01347.&&&&&01 347
3 Koppom &&&&&&&&&&&&0669.&&&&&0669
4 Eda glasbruk &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans bildade en minoritetskoalition. De samlade 16 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 tog Hela Edas Lista (HEL) över makten genom en koalition med Vänsterpartiet. De båda partierna samlade 13 av 35 mandat.

Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av en minoritetskoalition med Centerpartiet, HEL, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.[14] En ny styrande koalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och HEL bildades efter valet 2022. Även denna koalition är i minoritet.[15] 

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2023
Ordförande HEL Bo-Inge Nilsson
Förste vice ordförande FP Ola Dahlström
Andre vice ordförande C Annika Hugne

Mandatfördelning i valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPHELÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970123944
23944
4188,5
37
19731211234
211234
4191,1
36
19761211234
211234
4190,5
347
19791211135
211135
4188,7
347
19821221026
221026
4187,9
329
1985122945
22945
4185,4
329
19882211935
221935
4179,4
3011
199112019316
20936
4178,5
2813
19942207714
220774
4178,1
2615
199821711614
2171164
4172,22
2615
2002118411223
18411223
4167,68
2516
2006116513114
165134
4165,84
2318
201011810114
118104
3566,99
1916
20143101025113
31010253
3568,56
2015
2018210547124
21054724
3570,46
2015
2022293165135
2936535
3568,92
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är också kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gustav Gustavsson 1971 1976 Socialdemokraterna
  Harry Ericsson 1977 1985 Socialdemokraterna
  Nils Ericsson 1986 1995 sep. Socialdemokraterna
  Lennart Olsson 1995 okt. 1998 Socialdemokraterna
  Johanna Söderberg 1999 2002 Centerpartiet
  Hans-Peter Jessen 2003 2010 Socialdemokraterna
  Johanna Söderberg 2011 2014 Centerpartiet
  Hans Nilsson 2015 2018 Hela Edas Lista
  Johanna Söderberg 2019 2022[15] Centerpartiet
  Hanna Andersson 2022[15] Moderaterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Jävsnämnden S Monica Andersson S Lasse Sjöberg
Överförmyndarnämnden S Stefan Åström S Birgitta Eklund
Valnämnden HEL Margaretha Persson C Björn Olsson

Överförmyndarnämnden delas med Arvika kommun.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Kommuner som ingår i samarbetet ARKO

Eda kommun är med i den svensk-norska samarbetsregionen som kallas ARKO.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Der finns gamla brukstraditioner från ett flertal bruksorter i det som idag utgör Eda kommun.[8] De första bruket, Adolfsfors bruk, anlades 1744 i Köla socken. Tio år senare tillkom Adolfsfors nedre bruk, även känt som Noreborg, i Eda socken. Fler bruk följde i slutet av 1700-talet; i Häljeboda (Eda socken) och i Skillingmarks socken. År 1827 anlades ett bruk i Charlottenberg som med tiden kom att bli det största och mest långvariga. År 1838 tillkom ett bruk även i Järnskogs socken som förlades till Koppom.[16]

Det finns också en lång historia av industrier. I stor utsträckning har industrisektorn sysselsatt områdets invånare sedan industrialiseringen slog igenom i Sverige. I början av 2020-talet var de största industrierna Fundo Components AB (lättmetallgjuteri), Norma Precision AB (tillverkning av ammunition för civilt bruk) och Nordic Paper Åmotfors AB (papperstillverkning). Av betydelse är kommunens geografiska läge, exempelvis är det cirka 10 mil till Oslos storstadsområde, vilket påverkar handeln positivt. Gränshandeln är särskilt viktig i Charlottenberg och Eda glasbruk. Detaljhandeln väl utbyggd.[8] Som exempel kan nämnas kommunen, på grund av gränshandeln, har en av Systembolagets större självbetjäningsbutiker i landet.[källa behövs] I kommunen ligger också skidorten Valfjället som ägs av Eda kommun.[17] En annan turistort är det fiktiva fredsriket Morokulien - ett sex hektar stort landområde som omger ett fredsmonument. Det skapades 1959 för sändning av det svensk-norska radioprogrammet Över alla gränser.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Eda kommungenomkorsas av riksväg 61. Genom kommunen går också länsväg 177. Vidare genomkorsar även järnvägen Stockholm–Kil–Oslo området.[8]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 8 499 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 241:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Eda kommun 1810–2020[18][19]
ÅrFolkmängd
1810
  
5 996
1820
  
6 810
1830
  
8 248
1840
  
9 399
1850
  
10 679
1860
  
12 037
1870
  
12 375
1880
  
12 610
1890
  
12 319
1900
  
12 910
1910
  
12 549
1920
  
12 877
1930
  
12 986
1940
  
12 158
1950
  
11 851
1960
  
11 088
1970
  
9 992
1975
  
9 663
1980
  
9 518
1985
  
9 392
1990
  
9 555
1995
  
9 133
2000
  
8 664
2005
  
8 601
2010
  
8 524
2015
  
8 505
2020
  
8 550
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 339, eller 27,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 8 453 den 31 december 2014).[20]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Eda kommun 8 453 personer. Av dessa var 2 113 personer (25,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[21]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Fredsmonumentet i Morokulien.

I Morokulien finns ett fredsmonument, minnesmärke, från 1914 över den då 100-åriga freden mellan Sverige och Norge.[22]

Stridsvagnshinder, draktänder, i dubbla rader på skansen Hultet. Den kompletterades med taggtråd och mineringar.

Ett annat kulturarv är Skansen Hultet, en försvarsanläggning som byggdes under andra världskriget. Den är en del av en ett omfattande försvarssystem som byggdes längs gränsen mot Norge.[23] Eda skans är äldre, från 1600-talet, och ett minne från de svensk-danska krigen på 1600- och 1700-talen.[24] Den är en av de många skansanläggningarna i gränskommunen.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en femuddig skans, allt av silver.

Alla de tre landskommuner som lades samman 1971 hade vapen och man planerade att skapa ett nytt för den nya kommunen genom att sammanföra element ur de tre vapnen. Man stannade dock för att låta registrera landskommunen Edas gamla vapen, som syftar på Eda skans och som fastställdes 1948, även för den nya kommunen och så skedde 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d] ”Eda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eda-(kommun-v%C3%A4rmland-l%C3%A4n). Läst 13 mars 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 14 mars 2023. 
  11. ^ ”Glaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/glaskogen.html. Läst 14 mars 2023. 
  12. ^ ”Kvickneåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/kvickneasen.html. Läst 14 mars 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Styre i kommuner, uppdaterad april 2021 (Excel)Excel, 26 kB.”. Sveriges kommuner och regioner (SKR). 1 april 2021. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220829112238/https://skr.se/download/18.5454beb81808a4df36f49833/1652256315297/Styre-kommun-uppdat-20210427.xlsx. Läst 14 mars 2023. 
  15. ^ [a b c] ”Nytt styre i Eda kommun – sex partier ska samarbeta den kommande mandatperioden”. SVT Nyheter. 19 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-eda-kommun-sex-partier-ska-samarbeta-den-kommande-mandatperioden. Läst 14 mars 2023. 
  16. ^ ”Historia”. eda.se. https://eda.se/fakta-och-historia/historia__850. Läst 14 mars 2023. 
  17. ^ ”Valfjället Skicenter AB”. eda.se. https://eda.se/kommunala-bolag/valfj%C3%A4llet-skicenter-ab-__904. Läst 13 mars 2023. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  20. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 13 januari 2016)
  21. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  22. ^ ”Fredsmonumentet i Morokulien krackelerar”. Sveriges radio P4 Värmland. 9 april 2017. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6662429. Läst 13 augusti 2019. 
  23. ^ ”Skansen Hultet”. Eda – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/eda/kultur-historia/natursevardheter/skansen-hultet. Läst 14 mars 2023. 
  24. ^ ”Eda skans”. SFV. https://sfv.se/vara-fastigheter/sok/sverige/varmlands-lan/eda-skans/. Läst 14 mars 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]