Edshultshall

Edshultshall
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Orusts kommun
Distrikt Morlanda distrikt
Koordinater 58°6′41″N 11°28′4″Ö / 58.11139°N 11.46778°Ö / 58.11139; 11.46778
Area 51 hektar (2020)[1]
Folkmängd 78 (2020)[1]
Befolkningstäthet 1,53 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 474 94
Riktnummer 0304
Småortskod S4433[2]
Beb.områdeskod 1421SB119 (2015–)[3]
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Edshultshall
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Edshultshall är en ort i Morlanda socken i Orusts kommun. Orten ligger vid havet, direkt innanför Kråksunds Gap, 10 km söder om Ellös och 6 km norr om Mollösund [4]. Från 2015 avgränsas här en småort.[5]

Edshulthall är ett gammalt fiske- och skutsamhälle med två hamnar, norra och södra hamnen. I södra hamnen finns en gästhamn. Sedan 1985 är Edshultshall hemmahamn för skolfartyget Westkust [6].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta namnet, vilket fortfarande används i dagligt tal [6], är Halla (uttalas "halla" med akut accent). Platsen har varit bebodd sedan medeltiden, men först under slutet av 1700-talet växte ett fiskeläge fram, i samband med ett uppsving i tillgången på sill.

När sillen gick tillbaka igen i början av 1800-talet började man delvis gå över till fraktfart. 1853 dog en tredjedel av befolkningen i en koleraepidemi, men orten återhämtade sig så småningom, och vid 1800-talets slut hade samhället c:a 200 invånare och nio rederier. 1910-1956 var Edshultshall organiserat som municipalsamhälle.

Lönsamheten inom fraktfarten minskade, och under 1920-talet övergick man till att fiska vid Island där som mest 13 båtar från Edshultshall deltog, men detta fiske upphörde 1955. Frakttrafiken fortsatte, men 30 år senare såldes det sista fartyget Windö.

Edshultshall var belägen i Morlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Morlanda landskommun. I denna inrättades för orten 18 november 1910 Edshultshalls municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956.

Edshultshall var tidigare en småort, men miste den statusen 2010 när folkmängden hade sjunkit under 50 personer. Återfick statusen ”Småort” 2015 då invånarantalet ökat.[7]

Befolkningsutveckling[8][redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Edshultshall
År Invånare
1910
  
256
1920
  
278
1930
  
243
1940
  
202
1950
  
185
1956
  
161
  
2000
  
60
2005
  
63
2010
  
2015
  
71

Panoramabild[redigera | redigera wikitext]

Edshultshall med omgivningar september taget från Sollid 2010
Edshultshall med omgivningar september taget från Sollid 2010


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Edshultshalls gästhamn”. Orust kommuns officiella webbplats. http://www.orust.se/amnesomrade/upplevaochgora/gasthamnar/edshultshallsgasthamn.4.2f8c9bd513dca025875e3f.html. Läst 13 april 2016. 
  5. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  6. ^ [a b] ”Edshultshall – en oslipad diamant”. bohuslaningen.se. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110522224407/http://bohuslaningen.se/nyheter/orust/1.1003024-edshultshall-en-oslipad-diamant. Läst 13 april 2016. 
  7. ^ SCB. ”Småorter 2010”. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101152627/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 13 april 2016. 
  8. ^ ”Startsida”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/. Läst 13 april 2016.