Edvard Engelbert Neovius
| Edvard Engelbert Neovius | |
| Född | 7 februari 1823[1] |
|---|---|
| Död | 25 oktober 1888[1] (65 år) |
| Medborgare i | Storfurstendömet Finland |
| Sysselsättning | Matematiker |
| Barn | Lars Nevanlinna (f. 1850) Edvard Rudolf Neovius (f. 1851) Otto Nevanlinna (f. 1867) |
| Släktingar | Frithiof Neovius (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Edvard Engelbert Neovius, född 7 februari 1823 i Helsingfors, död där 25 oktober 1888, var en finländsk matematiker. Han var bror till Frithiof Neovius och far till Lars Nevanlinna, Edvard Rudolf Neovius och överstelöjtnant Axel Georg Neovius.
Neovius var lärare i matematik (och astronomi) vid Finska kadettkåren 1845–85. Han skrev läroböcker och vetenskapliga uppsatser i matematik. I broschyren Vår tids största uppgift (1875, översatt till ryska och franska) framkastade han tanken på en optisk förbindelse med (de förmodade) invånarna på Mars, vilket företags fysikaliska och ekonomiska förutsättningar han försöker bevisa.
Han anses ha bidragit till metersystemets antagande i Finland.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Neovius, 1. Edvard Engelbert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Edvard Neovius, läs online.[källa från Wikidata]