Edward Lindahl (skolman)
| Edward Lindahl | |
.jpg) | |
| Född | 22 augusti 1845[1] Asarums församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 14 november 1917[1] (72 år) Sankt Pauli församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1], journalist[1], lärare[1] |
| Redigera Wikidata | |
Edward Waldemar Lindahl, född 22 augusti 1845 i Asarums socken, Blekinge län, död 14 november 1917 i Malmö S:t Pauli församling, var en svensk läroverkslektor och kommunalpolitiker (höger).
Lindahl blev student i Lund 1862, filosofie kandidat där 1867, disputerade för filosofie doktorsgraden 1868 på avhandlingen Om staden Carlshamn: några historiska och statistiska anteckningar och var därefter verksam som extralärare i samma stad 1868-71. År 1871 blev han adjunkt vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö (nuvarande Malmö latinskola) och tjänstgjorde som lektor från 1872 tills han 1887 blev ordinarie lektor i historia, geografi och modersmål, en befattning som han behöll fram till 1910.
Han var även kamrer och sekreterare i Sparbanken Bikupan i Malmö från 1873, styrelseledamot och biträdande direktör för Kristianstads enskilda banks avdelningskontor i Malmö 1887-96, ledamot av stadsfullmäktige från 1887 och dess ordförande åren 1907-17. Han var bl.a. även sekreterare i Malmö industriförening 1891-1907, ledamot av styrelsen för Svenska stadsförbundet 1908-17 och vice ordförande i styrelsen för Baltiska utställningen i Malmö 1914, en utställning som han i egenskap av stadsfullmäktiges ordförande tog initiativ till.
Han var också en av de tio insiftiftarna av Sällskapet Heimdall.
Lindahl medverkade redan från tidigt 1870-tal i Sydsvenska Dagbladet Snällposten, där hans stora teaterintresse tog sig uttryck i en mängd recensioner. Utöver detta skrev han även ett stort antal artiklar och följetonger i tidningen. Han startade 1878 den kvalitativt högtstående veckotidningen Nutiden, vilken dock fick läggas ned efter några år.
I egenskap av ordförande i stadsfullmäktige strävade han efter att jämka samman parternas ståndpunkter och drev aldrig någon konfrontationspolitik. Han gjorde också mycket för att mildra nöden bland de fattiga i staden. Detta, i kombination med sin vänlighet och frihet från högfärdslater, gjorde honom högt aktad även av sina politiska motståndare. År 1935 fick han en gata uppkallad efter sig i Malmö, något som var mycket ovanligt för en högerpolitiker under det mångåriga socialdemokratiska styret i staden.
Edward Lindahl var gift med Fanny, född Nordström, och de fick två söner och två döttrer.
Albert Lindahl. 1873-1938 bankdirektör, och hans maka Elisabet född Möller fick 3 döttrar och en son.
Britta Lindahl. 1900-2002
Margit Elisabet Nyberg. född Lindahl 1903-1977
Karin Maria Lindahl. 1905-1989
Ingrid Svensson. född Lindahl 1997-1991
Lis Edward Lindahl. 1915-2015
William Lindahl. 1877-1953, bankdirektör i Malmö, och hans maka Henrietta "Ettan" född Jungbeck fick tre söner
Gunnar Lindahl. 1905-1975, disponent / Eiserkoncernen.
Edward Lindahl. 1907-1986, konstnär.
BengtLindahl. 1917-1996, bokhandlare samt med. dr. hc Lunds uni.
Ellen Lindahl. 1880-1969 gift med Harald Hagberg.
Anna Lindahl. 1882-1964.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt biografiskt lexikon, band 23 (1980-81)
- Leif Ljungberg: Gatunamnen i Malmö (1961)
- sosonsonen och sonen Ola Lindahl (2007, 2024)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Edward W Lindahl, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Ola Andersson |
Ordförande i Malmö stadsfullmäktige 1907–1917 |
Efterträdare: Ernst Wehtje |