Efternamn

Efternamn är i flertalet kulturer idag familjenamn eller släktnamn, dvs den del av en persons namn som anger till vilken familj hon eller han hör. Förr var istället patronymikon (undantagsvis metronymikon) vanliga som efternamn, det vill säga efternamn baserade på faderns (eller moderns) förnamn, i svenska språket i form av son- och dotternamn, men dessa har förvandlats till familjenamn. I Sverige och många andra delar av världen kom inte familjenamn i allmänt bruk förrän under 1600- till 1900-talen och det finns än idag kulturer som inte använder dem. Typiskt är att många asiatiska kulturer, som i japanska namn, nämner och skriver familjenamnet först, när man refererar till en individ, medan man i de flesta kulturer i västvärlden uttalar familjenamnet sist, vilket givit upphov till termen efternamn.

Register, kataloger och arkiv sorteras i bokstavsordning i första hand baserat på efternamn, i andra hand förnamn. Därför skrivs personnamn ofta på formen Efternamn, Förnamn i register. I Island, där patronymikon är norm, sorteras istället på förnamnet.

Sverige

Om en person har två familjenamn, särskrivna med mellanslag, räknas det första som mellannamn (del av förnamnet) och det andra som efternamn i register. En make som har förvärvat den andra makens efternamn får bära ett tidigare efternamn som mellannamn. Före 1963 års namnlag kunde två efternamn, oftast för gifta kvinnor, skrivas ihop till ett med bindestreck. Enligt dagens namnlag skrivs inte familjenamnen ihop, men vissa som bär två familjenamn (ett mellannamn och ett efternamn) väljer själva att skriva ihop namnen med bindestreck.

Externa länkar

• Efternamnsstatistik i Sverige på Kindo.se
• Rixlex Namnlag (1982:670)
• GENS Surnames Info
• Var tredje svensk har ett son-namn - efternamnsstatistik från SCB
• Svenska biblioteks media om familjenamn

Se även

• Svenska efternamn
• Metronymikon
• Patronymikon
• Personnamn
• Dubbelnamn