Egentliga marsvin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Egentliga marsvin
Marsvinsarten Cavia aperea
Marsvinsarten Cavia aperea
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Marsvin
Caviidae
Släkte Egentliga marsvin
Cavia
Vetenskapligt namn
§ Cavia
Auktor Pallas, 1766
Hitta fler artiklar om djur med

Egentliga marsvin (Cavia) är ett släkte med fem eller sex recenta arter som tillhör familjen marsvin. Hit hör även sällskapsdjuret tammarsvin. De vilda marsvinen har samma beteende som tama marsvin, men till utseendet skiljer de sig något.

Arter och utvalda underarter[redigera | redigera wikitext]

Enligt Wilson & Reeder (2005) och IUCN utgörs släktet av fem vildlevande arter. Den taxonomiska positionen av det domesticerade marsvinet är omstridd. Wilson & Reeder listar det som god art.[1][2]

En population blev beskriven som Cavia anolaimae. Den förekommer uteslutande i området kring Bogotá i Colombia.[4] Populationen betraktas idag som synonym till det tama marsvinet.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

De vilda marsvinen har smalare kropp och något längre ben än marsvinet (Cavia porcellus) Översidan är mörk kanelgrå, rödgul eller grå. Hos tschudimarsvinet kan täckhåret vara mörkare så att det nästan ser svart ut. Det vilda marsvinet har vitaktig eller rödgul buk och en ljusare fläck på strupen. Arten Cavia aperea är brungrå till färgen. Marsvin i detta släkte har kompakt kropp, korta ben och små hårlösa öron. De har tre tår på baktassarna och fyra på framtassarna med vassa klor. Tänderna är vita. De har skarp syn. Hörseln är mycket välutvecklad och de kan höra ljud som ligger högt över människans hörsel. Det finns ett välutvecklat eget kommunikationssätt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Vilda arter i släktet lever främst på grässlätter och savanner i Sydamerika. De uppträder i olika biotoper så som gräsområden, skogskanter, sumpmarker och bergsområden. De återfinns på höjder upp till 4 200 m. De bor i hålor som de själva har grävt eller befintliga hålor. För Cavia aperea finns de i det ostliga Argentina, dessa söker skydd i busksnår och buskar.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Släktet är mycket revirhävdande och följer fasta stigar från sina bostäder till sina matplatser. De lever normalt tillsammans i små grupper på 5 till 10 djur. Om fodertillgången är mycket god, kan det vara upp till 50 djur i en grupp.

Marsvinen i släktet Cavia anses vara de som är mest aggressiva mot sina ungdjur, vilket får ungdjuren att sprida sig tidigt. De får i medeltal 2 ungar per kull, och de lever 3 till 4 år.

Cavia föder ungar året om. Dräktighetstiden är 56 till 74 dagar. Genomsnittskull är 1 till 4 ungar och väger från 60 g. (C. porcellus) upp till 100 g. (C. aperea). De nyfödda ungarna är helt färdigutvecklade redan vid födseln och kan även äta själva. Efter 5 dagar kan de även klara sig utan att dia men normalt i 3 veckor. Ungarna är könsmogna vid 3 månader för honor och 2 månader för hanar. Den tidigaste dräktigheten är registrerad på ett 21 dagar gammalt marsvin.

De lever av örter, rötter och gräs.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Cavia (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  2. ^ Cavia på IUCN:s rödlista, läst 24 februari 2014.
  3. ^ Morales, Edmundo (1995). The Guinea Pig: Healing, Food, and Ritual in the Andes. University of Arizona Press. ISBN 0-8165-1558-1 
  4. ^ Ronald M. Nowak, red (1999). ”Guinea Pigs” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. Sid. 1667/69. ISBN 0-8018-5789-9