Egentliga piggsvin

Från Wikipedia
Egentliga piggsvin
Vanligt piggsvin (Hystrix cristata)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
UnderordningPiggsvinsartade gnagare
Hystricomorpha
FamiljJordpiggsvin
Hystricidae
SläkteEgentliga piggsvin
Hystrix
Vetenskapligt namn
§ Hystrix
AuktorLinnaeus, 1758
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med
Olika taggar.

Egentliga piggsvin (Hystrix) är ett släkte i familjen jordpiggsvin med åtta arter som förekommer i Afrika, Asien och Europa.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) av 42 till 93 cm, en svanslängd av 2,5 till 19 cm och en vikt av 3,8 till 30 kg. Kroppen är täckt av vanliga hår, borstlika hår och taggar. Taggarna kan hos vissa arter nå en längd av 35 cm och är på undersidan mer elastiska. Taggarnas färg kan vara enhetligt brun eller ha mörka och ljusa ringar. Annars är pälsfärgen mörkbrun till grå på ovansidan och vitaktig på buken. Hos alla arter bildar taggarna vid svansen en tofs som hos undersläktena Thecurus och Acanthion är mer tydlig. De kan framkalla skrapande ljud med taggarna. Framtassarna har fyra tår som är utrustade med klor. Bakfötterna har fem tår. Ögonen och de yttre öronen är jämförelsevis små.[1]

Arter och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Wilson & Reeder (2005) utgörs släktet av åtta arter som är fördelade på tre undersläkten.[1][2]

Manlöst piggsvin räknas här som underart till kortsvansat piggsvin, Hystrix brachyura hodgsoni.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Egentliga piggsvin lever i många olika habitat som skogar, klippiga områden, stäpper, bergstrakter eller sandiga halvöknar i regioner upp till 3 500 meter över havet.[1]

Boet är antingen en grotta, bergssprickor eller underjordiska håligheter som piggsvinet gräver själv eller övertar efter andra djur som till exempel jordsvin. Självgrävda bon används över flera år och byggs vidare på. Vissa bon kan vara så mycket som 18 meter långa och delvis vara belägna 1,5 meter under markytan. Individerna är främst aktiva på natten och vistas vanligen på marken. De klättrar mycket sällan i träd men har bra simförmåga. Födan utgörs av alla möjliga växtdelar samt insekter och andra ryggradslösa djur som tillskott. I de norra delarna av utbredningsområdet stannar de under den kalla årstiden ibland länge i boet men de går inte i vinterdvala.[1]

När piggsvinet känner sig hotat uppställer det sina taggar, vilket gör att det framstår som dubbelt så stort. Genom att hoppa mot angriparens mage kan piggsvinet åstadkomma allvarliga skador hos lejon, leopard, hyenor och människor.[1]

Egentliga piggsvin lever i små blandade grupper men dräktiga honor lever före ungarnas födelse i ett eget bo. När parningen sker beror på art och utbredningsområde. Dräktigheten varar i 93 till 112 dagar och sedan föds en eller två ungar. Ungarna är väl utvecklade men har mjuka taggar. Hos sydafrikanskt piggsvin slutar honan efter cirka 100 dagar med digivning. Könsmognaden infaller för honor efter 9 till 16 månader och för hannar efter 8 till 18 månader.[1]

Små arter kan bli upp till 9 år och 6 månader gamla i fångenskap. Större arter som vanligt piggsvin och kortsvansat piggsvin kan bli över 27 år gamla om de sköts om av människor. De håller därmed tillsammans med kalråttan rekordet för alla nu levande gnagare.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Nowak, R. M. (1999) sid. 1645/49
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Hystrix (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]