Eggegrund

	Eggegrund
Läge	Gävle kommun, Sverige
Svenskt fyrnummer	195900
Internationellt fyrnummer	C6172 (Admiralty); 116-10340 (NGA)
Fyrkaraktär	Fl(4) WR 12s
Koordinater	60°43′43″N,17°33′28″E
Lyshöjd	29 meter
Tornets höjd	26 meter
Byggår	1933
Färg	svart och vit
Lysvidd	14 nautisk mil
Nuvarande optik	fjärde ordningens Fresnel-lins

Eggegrund är en ö i Gävlebukten med ett fiskeläge och en fyr. I våra dagar finns den gamla fyrvaktarbostaden, fiskarstugor och några fritidshus på ön.

Ön donerades av drottning Kristina tillsammans med Lövgrund till Gävle stad "att av dess fiskare brukas". Det blev alltså ett fiskeläge för Gävlefiskarna. På 1800-talet fanns här mellan tolv och femton fiskare.^[7]

1695 lades ett stort stenkummel upp som landningsbåk. 1838 byggdes den första fyren, som underhölls av Handelssocieteten till 1872 då statsverket tog över. 1933 uppfördes en ny fyr som 1938 fick en elektrisk fyranläggning. Den ersattes på 1970-talet med en helautomatiserad fyr i ett 26 meter högt torn. Från ön har sedan 1881 lämnats regelbundna sjö- och väderrapporter. Eggegrund har ett rikt fågelliv och är en viktig sträck- och rastlokal för vissa arter. På Eggegrund finns Eggegrunds fågelstation, som sedan 1986 ingår i Naturhistoriska Riksmuseets nät av fågelstationer.

Eggegrund ingår i naturreservatet och Natura 2000-området Eggegrund-Gråsjälsbådan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

”Eggegrund” (PDF). Svenska Fyrsällskapet. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041016141447/http://www.fyr.org/pdffiler/195900.pdf. Läst 18 september 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Underrättelser för sjöfarande, 50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Svensk fyrlista, Sjöfartsverket, 1978, s. 47.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Bebyggelseregistret, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] NGA List of Lights, Radio Aids and Fog Signals, National Geospatial-Intelligence Agency, 2017, s. 141, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Underrättelser för sjöfarande, 2003:50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Fyrwiki, Svenska Fyrsällskapet, läs online, licens: CC BY-NC-SA 4.0.^{[källa från Wikidata]}
^ Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 68-69, 268-269. Libris 8380547. ISBN 9186502190

[eb644aa56d21007438a121a9b43dc6913e65393b-1] [a b] Underrättelser för sjöfarande, 50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .^{[källa från Wikidata]}

[16f7906a3119f5cde720d052657197b11bfcaeaf-2] [a b] Svensk fyrlista, Sjöfartsverket, 1978, s. 47.^{[källa från Wikidata]}

[511bec96ee087e0faed3d9e071fbb29458fc1933-3] [a b c] Bebyggelseregistret, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7f5836190487769d214e8271fc54356aa54b9e01-4] [a b] NGA List of Lights, Radio Aids and Fog Signals, National Geospatial-Intelligence Agency, 2017, s. 141, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2092c20a7ee5ae6a0ef1d38a69d1a13ff647974b-5] [a b] Underrättelser för sjöfarande, 2003:50, Sjöfartsverket, 11 december 2003, s. 3, läs online .^{[källa från Wikidata]}

[a0f559e6126c9be4214b3634591fd0170aa3fba7-6] [a b c] Fyrwiki, Svenska Fyrsällskapet, läs online, licens: CC BY-NC-SA 4.0.^{[källa från Wikidata]}

[7] Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]