Ekedalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°12′N 13°50′Ö / 58.200°N 13.833°Ö / 58.200; 13.833
Ekedalen
Tätort
Huvudkorsningen i orten. Bilden tagen från infarten från Tidaholm
Huvudkorsningen i orten. Bilden tagen från infarten från Tidaholm
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Tidaholms kommun
Koordinater 58°12′N 13°50′Ö / 58.200°N 13.833°Ö / 58.200; 13.833
Area 53,77 hektar
Folkmängd 404 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,51 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5220
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Ekedalen, tätort i Tidaholms kommun.

Samhället uppstod under andra hälften av 1800-talet i anslutning till kalkbruken Övertorp och Ödegården, vilkas verksamhet upphörde 1954 respektive 1927, men tack vare sitt strategiska läge mellan Tidaholm, Skövde och Falköping har det blivit en pendlarort. Den smalspåriga järnvägen (Hjo-Stenstorps Järnväg) från Tidaholm mot Västra stambanan gick genom Ekedalen, tills rälsen revs upp i slutet av 1950-talet; stickspår med ånglok gick till respektive kalkbruk som hade egna mindre stationshus. Dessa järnvägar var viktiga för transporten av bland annat kalk.

Det finns gott om ekar i landskapet, men trots det är det bokskogen i Ekedalens naturreservat ("von Essenska bokskogen") som är mest känt. I närheten av tätorten finns forntida gravfält och Gestilren-monumentet. I tätorten finns det en idrottspark, skola, ålderdomshem och diverse bruksvaruaffärer.

Det lokala fotbollslaget spelar 2011 i div 5.

Kalk och Alunindustrin[redigera | redigera wikitext]

Redan 1726 startades ett alunbruk på Oltorps gård av landshövding Johan von Mentzer, vilket var det första i länet, bruket lades ner 1829. 1746 startade Fredric Ulric von EssenKavlås slott alunbruk i vad som är utkanten av dagens Ekedalen. Bruket sysselsatte i början av 1800-talet cirka 40 arbetare och producerade 650 tunnor alun årligen.[2] 1855 upphörde alunbruket sedan nya och billigare framställningsmetoder för alun hade upptäckts.[3] Brytningen av alunskiffer kom att expandera till Övertorps kalkbruk under början av 1800-talet. Det var under en tid länets största kalkbruk. I mitten av 1800-talet startades Ödegårdens kalkbruk.

1874 anslöts Ekedalen till Hjo-Stenstorps Järnvägs bibana från Svensbro för att möjliggöra transporter av kalk från Övertorp och Ödegårdens kalkbruk. Ödegårdens kalkbruk övertogs 1908 av det nybildade Ödegårdens Kalkbruks AB. Bruket byggdes ut och ett flertal lok köptes in för att rationalisera driften. Tidigare hade järnvägen endast används för att transportera bort den brända kalken samt att köra ut den brända skiffern på rödfyrtipparna. Nu kom järnvägen att utnyttjas även för transporter av den brutna skiffern och kalkstenen fram till ugnarna, tidigare hade denna transport utförts med skottkärror. Snart var Ödegården ett av länets största kalkbruk. Som mest hade bruket 27 kalkugnar.

Handelsblockaden under första världskriget innebar stopp för import av konstgödsel. Istället användes bränd kalk och kalkindustins avsättning ökade. Det såldes kalk som aldrig förr och kalkindustrins förtjänster sköt i höjden, speciellt för de kalkbruk som använde alunskiffer istället för importerad kol som bränsle. År 1918 bildades Västergötlands Förenade Kalkindustrier som snart köpte upp de största bruken i landskapet, däribland Övertorp och Ödegården. Bolaget hade stora planer för framtiden och i början gick det bra. Men på 1920-talet blev det kris inom kalkindustrin. Importen av konstgödsel hade kommit igång igen efter kriget och intresset för kalk sjönk. Lönsamheten inom kalkindustrin minskade därför drastiskt och 1927 upphörde tillverkningen vid Ödegårdens kalkbruk. Övertorps kalkbruk höll ut längre och förde en allt mer tynande verksamhet fram till 1954 då det också lades ned.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ekedalen 1965–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1965
  
218
1970
  
222
1975
  
371
1980
  
472
1990
  
459 54
1995
  
458 54
2000
  
424 54
2005
  
415 54
2010
  
404 54
Anm.: Ny tätort 1965



Skola och barnomsorg[redigera | redigera wikitext]

Ekedalen har en F-6-skola med runt 100 elever. Skolans lokaler innehåller förutom klassrummen en mindre gymnastiksal och ett enklare skolbibliotek. Vidare finns det även en förskola med tre åldersindelade avdelningar.

Föreningar[redigera | redigera wikitext]

Ekedalens Sportklubb är samhällets största förening med drygt 70 aktiva ungdomar. Huvudidrotten för föreningen är Fotboll, men den har även andra sektioner bl a en boule-sektion.

Ekedalens Samhällsförening är en politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för samhällets utveckling med såväl unga som gamla i åtanke.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Annefors grundare, manen och kvinnan”. http://moller42.se/FFK-hembygd/essen.htm. Läst 19 juni 2012. 
  3. ^ ”HSJ Kavlås bruket”. http://www.hsj.se/hsj/kavlas_bruket.asp. Läst 19 juni 2012. 
  4. ^ ”HSJ Ekedalens kalkindustrier”. http://www.hsj.se/hsj/ekedalens_kalkindustrier.asp. Läst 19 juni 2012. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]