Ekenäs
Wikipedia
- Upplsagsordet Ekenäs leder hit. För andra betydelser, se Ekenäs (olika betydelser).
|
|||||||
| Ekenäs Tammisaari |
|||||||
| Kommunkod | 835 | ||||||
| Län | Södra Finlands län | ||||||
| Landskap | Nyland | ||||||
| Läge - Latitud - Longitud |
59° 58’ 00” 23° 26’ 00” |
||||||
| Yta - totalt - land |
1 715,9 km2 721,1 km2 |
||||||
| Befolkning - Totalt Befolkningstäthet - inv/km² |
14 563 20,2 inv/km2 |
||||||
| Språkfördelning - finska - svenska - övriga |
16,2 % 82,2 % 1,6 % |
||||||
| Hemsida | Ekenäs stad | ||||||
| Politik | |||||||
| Stadsdirektör/Borgmästare | Mårten Johansson | ||||||
| Stadsfullmäktiges ordförande | Thomas Blomqvist | ||||||
| Stadsstyrelsens ordförande | Pirkko Grönroos | ||||||
| Politisk fördelning |
(35) - SFP: 20 - SDP: 10 - Vårt Ekenäs: 3 - Gröna: 2 |
||||||
| Administrativa data | |||||||
| Landskapsförbund | Nyland | ||||||
| Regioncentrum | Ekenäs | ||||||
| Härad | Raseborg | ||||||
| Magistrat | Raseborg | ||||||
| Skattebyrå | Västra Nyland | ||||||
| Sjukvårdsdistrikt | Nyland | ||||||
| Försäkringskrets | Södra Finland | ||||||
| Nödcentral | Västra Nyland | ||||||
| Räddningsverk | Västra Nyland | ||||||
| Miljöcentral | Nyland | ||||||
| Arbetskrafts- och näringslivscentral | Nyland | ||||||
| EU-målområde | - | ||||||
Ekenäs (finska Tammisaari) är en stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län, cirka 90 km väster om Helsingfors. Ekenäs har cirka 14 500 invånare (2005) och har en yta på 1715,9 km², varav 994,8 km² är vatten.
Ekenäs är en tvåspråkig stad med svenska som majoritetsspråk (cirka 82,2 %) och finska som minoritetsspråk (cirka 16,2 %).
Innehåll |
[redigera] Historia
Raseborgs slott i Snappertuna uppfördes troligen under 1300-talet. Raseborg hade främst handelspolitisk betydelse, förmodligen att försvara svenska intressen gentemot hansastaden Reval.
Sedan Ekenäs år 1528 blivit förvaltningscentrum i Raseborgs län, förlorar Raseborg sin betydelse. År 1546 förlänar kung Gustav Vasa Ekenäs stadsrättigheter. År 1550 påbjuder han dock att borgerskapet i Ekenäs skall flytta till hans nya projekt, Helsingfors.
En läroinrättning, "pedagogi", anläggs i staden 1603.
Ekenäs kyrka byggs på 1600-talet.
Under åren 1709-10 dukar hälften av stadens befolkning under i pest. Rysk ockupation 1713 resulterar i att all kyrklig och civil förvaltning upphör. Staden är troligen utrymd under flera perioder. Vid freden 1721 återvänder flyktingarna från bland annat nuvarande Sverige. Staden återfår sina privilegier 1723 och beviljas skattebefrielse till 1731. Handeln med Reval ligger nere. Missväxt och nöd råder under flera år.
Staden åläggs alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1742, då ryska soldater kommer i de svenskas ställe. Flera ämbetsmän och borgare går i flykt inför rysk överhöghet. Seglation till Sverige och Tyskland förbjuds. Stadens borgare avlägger trohetsed till kejsarinnan Elisabet. Freden 1743 mellan Sverige och Ryssland innebär att Stockholmsseglationen kan återupptas och flyktingarna återvända.
Staden åläggs alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1808, då ryska soldater kommer i de svenskas ställe, och i många fall kommer med sina familjer.
En eldsvåda 1821 förstör kyrkan och kvarteren kring den.
Ekenäs får rätt att bedriva utrikeshandel 1830.
Krimkriget drabbar Ekenäs i maj 1854, då två brittiska krigsfartyg genombryter ett intensivt artilleriförsvar och kapar ett saltlastat fartyg, som tas till London, där det försäljs.
Ekenäs får järnväg och broförbindelse över Pojoviken 1873-74.
Truppinkvarteringen upphör 1882.
Stadsfullmäktiges ordförande utvisas ur landet och borgmästaren avsätts 1903 efter att de uttryckt missnöje med generalguvernören Bobrikovs förryskningspolitik. Borgmästaren återinsätts efter tre års passiv motståndskamp från stadsfullmäktiges sida och från samhället i övrigt.
Militärgarnisonen Dragsvik anläggs 1912. Efter revolutionsutbrottet och Finlands självständighetsförklaring bortforslas de ryska trupperna därifrån i januari 1918.Mellan februari och april råder rött styre i staden, under vilket borgmästaren dödas. Därefter tjänar Dragsvik som fångeläger för medlemmar av de röda gardena. Som mest finns där närmare 9000 fångar. Nästan 3000 dör under de närmaste månaderna. Fram till 1940 är Dragsvik en tvångsarbetsinrättning för politiska fångar, då den åter blir militärgarnison.
Staden bombas av sovjetiskt flyg 1939-40. I mars 1940 får Ekenäs ordna mottagning för ett stort antal evakuerade från den av Sovjetunionen besatta grannstaden Hangö. I juni 1941 utsätts staden för artilleribeskjutning från Hangö och luftangrepp. I ett halvår är staden totalevakuerad.
Den 1 januari 1977 slogs Ekenäs stad samman med Ekenäs landskommun och Snappertuna förutvarande kommuner, och den 1 januari 1993 med Tenala förutvarande kommun. Vid ett fullmäktigemöte 18 juni 2007 beslöts att Ekenäs, Pojo och Karis från och med 1 januari 2009 går samman och bildar Raseborgs stad. Beslutet gjordes samtidigt i alla de inblandade kommunerna.
[redigera] Ortnamn
Som bosättningsområde räknas Kyrkmalmen (Kyrkmalm?).
I Snappertuna finns halvön Stakanäs. I Bromarv finns öarna Horsön, Porsö, Prästön och Tagelsår samt udden Skataudden. Några andra öar i Ekenäs är Danskog, Hästö Busö, Julö, Järnö, Koö, Matgruvan (med seglarhamn), Modermagan, Segelskär (med båk), Skarvkyrkan, Skedö, Skärlandet (med halvön Baggö och byn Skåldö) och Öbylandet. Några uddar heter Bojnäs och Stallören.
Det finns sjöar som heter Frankböleträsket (fi. Puontpyölinjärvi), Harparträsket.
Fjärdar i Ekenäs som räknas till Snappertuna: Gästansfjärden, Kallbodafjärden. Bromarvsfjärden sträcker sig mellan Bromarv och Finby kommun. Fjärdar i Bromarv: Gloppet. Till övriga fjärdar i Ekenäs hör Baggöfjärden, Båssafjärden. Kvarnbotten är en vik.
Övriga ortnamn i Ekenäs: Björknäs, Brötet, Bötesberget, Formanshagen, Gennarbyviken, Gumböleberget, Jomalvik kanal, Knipnäs, Ormnäs, Seminarieängarna, Siggbymalmen, Slottsbacken, Storfjärd, Åsen.
[redigera] Näringsliv
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Vägar
Riksväg 25 passerar genom Ekenäs och leder mot Hangö i väster och Hyvinge och Helsingfors (via Stamväg 51) i öster. Stamväg 52 börjar i Ekenäs och går norrut mot Salo och Somero.
[redigera] Järnvägar
Ekenäs har sedan år 1872 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland längs den så kallade Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar. Karis är en järnvägsknut med järnvägsförbindelse till både Åbo och Helsingfors. Inom Ekenäs stad ligger också hållplatserna Dragsvik och Skogby.
[redigera] Sport
Den största idrottsföreningen i Ekenäs är Ekenäs IF, föreningen grundades 1905 och är en av västnylands äldsta idrottsföreningar.
[redigera] Sevärdheter
- Raseborgs slott
- Restaurang Knipan, byggd på vattnet
- Naturparken Ramsholmen
- Gamla stan med dess smala gränder
[redigera] Kulturpersonligheter med anknytning till Ekenäs
- Sigfrid Aron Forsius, astronom
- Uno Cygnaeus, “folkskolans fader i Finland”
- Jonathan Reuter, skald
- Helene Schjerfbeck, en av Finlands stora konstnärer
- Gustaf John Ramstedt, språkforskare
- Hugo Ekhammar, författare
- Jarl Sjöblom, romanförfattare
- Jan Karlsson, IT-ansvarig BEST Lund
- Henrik Cederlöf, författare och rektor i Ekenäs Seminarium
[redigera] Externa länkar
| Kommuner i landskapet Nyland |  |
|
| Borgnäs | Ekenäs | Esbo | Grankulla | Hangö | Helsingfors | Hyvinge | Högfors | Ingå | Karis | Karislojo | Kervo | Kyrkslätt | Lojo | Mäntsälä | Nummi-Pusula | Nurmijärvi | Pojo | Sammatti | Sjundeå | Träskända | Tusby | Vanda | Vichtis | ||
| Före detta kommuner i landskapet Nyland | ||
| Brändö | Degerby | Haga köping | Helsinge landskommun | Hoplax | Hyvinge landskommun | Lojo kommun | Nummi | Pusula | Pyhäjärvi Nl | Snappertuna | Tenala | Åggelby | ||
| Landskap i Finland | Finlands län | Finland |
