Ekologi

Jordens ekologi i rymdperspektiv.

Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologin är en ung vetenskap i snabb utveckling.

Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som 'ekologisk'. Till exempel kan effekten av en stor miljökatastrof eller introduktionen av en främmande art i ett system tyckas vara en spännande händelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses önskvärt ur ett 'ekologiskt perspektiv'.

Etymologi

Ordet ekologi kommer av tyskans Ökologie, som härleds ur eko-, av grek. oiko- (av oikos "hus", "boning"), och -logia "vetenskap", "lära" (av logos "ord"). Begreppet skapades 1866 av den tyske biologen Ernst Haeckel.

Innehåll

Alla organismer påverkas av sin omvärld, både levande- (biotiska), och icke-levande (abiotiska) omvärldsfaktorer, som exempelvis temperatur, nederbörd, bytesdjur och växtlighet kan ge stor påverkan. Det är detta som ekologin studerar. Ekologiska studier genomförs för att försöka förstå relationer mellan olika organismer och deras miljö, livsprocesser och biologisk anpassning hos organismer, förekomst och fördelning av organismer (biogeografi), transport av materia och energi genom organismsamhällen, successionsstadier i utvecklingen av ekosystem, samt mängd och fördelning av biologisk mångfald i förhållande till miljön. Föremålet för studier kan vara både enskilda individer, populationer, biotoper, ekosystem, biomer eller hela biosfären. Man kan också studera ekosystemets näringsvävar. Även olika biogeokemiska kretslopp som vattnets kretslopp eller kolcykeln studeras. Hur ekosystem påverkar biosfären kan också vara föremål för en undersökning.

Delområden

• Etologi, samspelet mellan djur
• Populationsekologi, populationers samspel med varandra och variation.
• Systemekologi, samspelet mellan organismer och den abiotiska omgivningen.
• Paleoekologi, förhistorisk ekologi, en del av paleontologin

Ekologins miljöbegrepp

Uppdelning i ekologiska zoner såsom definierat av Holdridge.

När ekologi definieras som läran om interaktionerna mellan organismer och miljön måste man vara klar över vad ekologin betyder för miljön. Miljö redovisas i ekologins sammanhang en rad skilda faktorer:

• abiotiska miljöfaktorer
  • klimat (temperatur, nederbörd etc)
  • topografi (höjder över eller under havet etc)
  • jordmån
  • kemiska faktorer (syrgas- och saltkoncentration, näringsämnen etc)
  • mekaniska faktorer (vind, strömmar etc)
• biotiska miljöfaktorer
  • interaktion med organismer av samma art
  • interaktion med organismer av andra arter
• antropogena (människoskapta) miljöfaktorer
  • utsläpp av gift-, gödsel, och andra föremål (svaveldioxid, fosfater, koldioxid etc)
  • direkta ingrepp (jakt etc)

Helheten av en organisms relation eller interaktion med miljön betecknas som organismens nisch.

Biosfär

Med biosfär menas summan av alla ekosystem. Begreppet betecknar allt levande som finns i atmosfären, hydrosfären och litosfären.

Ekosystem

Ekosystem

Ett ekosystem är ett avgränsat kapitel av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vilket man väljer att studera. Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Här lever djur och växter tillsammans. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser.

Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likaväl som en skog eller en liten damm. De gröna växterna har en nyckelroll i ekosystemet. De binder energin från solen genom fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar solenergin (ljusenergi) till kemisk energi (t ex socker) som djur och svampar sedan kan ta del av. Energin kan flöda genom hela den biotiska delen (levande) av ekosystemet. Växterna kan även använda sig av den abiotiska delen (icke levande) av ekosystemet genom att ta upp näringsämnen ur marken. Med hjälp av dessa näringsämnen och den bundna solenergin, ombildad till socker, bygger växterna upp ämnen som protein och fett. Växterna benämns därför; producenter i ekosystemet.

Ekosystem består dels av en levande del (biotiska) dels det icke levande (abiotiska) som finns inom det avgränsade området. Ekosystemets levande delar är uppbyggda i tre nivåer, ett samhälle vari det finns flera populationer av olika sorters växt och djurarter där varje art är en individ som gör så att ekosystemet fungerar. Ekosystemet är bland det mest komplexa som finns, det har inte ändrats på miljoner år, bara omvandlats i och med de miljöförändringar som jorden genomgått.

Havet, skogen och stranden är olika exempel på ekosystem.

Ekologiska interaktioner

Ekologiska interaktioner innebär relationer där individer av samma eller olika art påverkar varandras utveckling.

Exempelvis lever många svampar i symbios med träd. Denna interaktion gynnar båda; svampens mycel hjälper trädet att ta upp mer näring med rötterna, medan svampen får viktiga kolhydrater från trädet.

Historia

Ekologien är en relativt ung vetenskap. Fram till omkring 1960 hade ekologin mycket liten spridning utanför akademiska kretsar. Under 1960-talet och 1970-talet ökade miljömedvetandet kraftigt och ekologiska ideér fick spridning även bland vanligt folk. Under 2000-talet har ekologiska tankegångar fått stort inflytande i naturvårdens teori och praktit.

Se även

• Wiktionary har ett uppslag om ekologi.
  Ordbok
• Wikimedia Commons har media som rör Ekologi.
  Bilder & media
• Ekobyn
• Ekologiska produkter
• ekologiskt jordbruk
• ekologisk mat
• biom
• Ekologism
• Bärförmåga
• Biosfär
• Biologisk interaktion