Eksläktet
Från Wikipedia
| Eksläktet | |
Rödek (Q. rubra)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Bokväxter Fagaceae |
| Underfamilj | Quercoideae |
| Släkte | Eksläktet Quercus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Quercus | |
| Auktor | L., 1753 |
| Arter | |
|
|
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Eksläktet (Quercus) är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter med cirka 400 arter. Släktet förekommer naturligt i Eurasien, Nordafrika, Nordamerika, Västindien, Mexico och söderut till Colombia.
Innehåll |
Ekollon[redigera]
Frukterna, i form av nötter, kallas ekollon. De är ägg-, cylinder- eller konformiga, har hård vägg med gulbrun till mörkbrun eller rödbrun färg i det mogna stadiet. Ollonen, som kan sitta enstaka eller flera tillsammans, kan hos vissa arter bli uppemot 4 cm långa men hos andra är de mindre än 1 cm. De är fästade i en ollonskål, cupula. Att ha nötter (ollon) i cupula är gemensamt för alla bokväxter.
Några arter[redigera]
- Ek (Q. robur), kallas även sommarek, stjälkek, skogsek och vanlig ek
- Bergek (Q. petraea), kallas även druvek och vinterek, förekommer i Sverige liksom ek
- Korkek (Q. suber) ger kork liksom Quercus variabilis
- Ekollon från Quercus vallonea och Quercus macrolepis har handelsvärde som ingrediens vid garvning.
- Barken hos kvercitronek eller färgek (Q. velutina) lämnar ett använbart gult färgämne
- Turkisk ek (Q. cerris), rödek (Q. rubra), blodek eller scharlakansek (Q. coccinea), vitek (Q. alba) och kärrek (Q. palustris) förekommer som prydnads- och trädgårdsväxter
-
Ekblad och ekollon
-
Ekens bark
-
Späda ekblad
Se även[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Den virtuella floran - Ekar
- Choose the most impressive oak in Europe (English)
- Wikimedia Commons har media som rör Eksläktet
- Wikimedia Commons har media som rör Ekollon
