Elbas

I denna artikel

används tonnamnen

Bess (B♭) och B.

Se olika skrivsätt.

Elbas
Typ	Knäppinstrument
Stämning	C en oktav ner
Strängar	(subkontra-B), kontra-E, kontra-A, D, G, (c)
Omfång	kontra-E – ca G1
Notation:	Ackordanalys, notskrift
Del av	Rockband, m. fl.
Förekommer i	Rock, hårdrock, jazz, punk, funk, rythm and blues, m. fl.

En elbas eller basgitarr är ett elförstärkt stränginstrument vars signal återges genom en basförstärkare och högtalare. Instrumentet har liknande musikalisk funktion som kontrabas, syntbas och bastuba i en orkester; instrument som gemensamt brukar kallas bas.

Basgitarr liknar i utseende och konstruktion en elgitarr, men har längre hals och grövre strängar. Kroppen är oftast helt solid och instrumentet har vanligen fyra strängar. Dessa stäms på samma sätt som en kontrabas, och en oktav under gitarrens fyra mörkaste strängar, det vill säga E, A, D och G räknat från den grövsta strängen (som kallas lägsta strängen men är placerad överst). Även femsträngade elbasar förekommer, med en B-sträng som lägsta, liksom sexsträngade basar med B som lägsta sträng och C som högsta. Elbasar med fler strängar förekommer också men de är ganska ovanliga. Alternativa stämningar förekommer, till exempel stäms E-strängen på en fyrsträngad bas ofta ned till D.

Bandlösa elbasar (fretless) har inga metallstavar (band) på greppbrädan, på samma sätt som en kontrabas. De blir mer svårspelade än instrument med band eftersom fingrarna måste trycka ned strängarna på exakt rätt plats, men underlättar glissandon och låter annorlunda än en bandad elbas. Jaco Pastorius blev känd för sitt spel på bandlös elbas.

Elbasen hålls horisontellt mot kroppen, upphängd av ett axelband. Elbasen är ett knäppinstrument, det vill säga strängarna knäpps med ett plektrum eller med fingrarna (främst pekfinger, långfinger och tumme). En pickup (mikrofon) fångar de elektriska signalerna som vanligtvis skickas till en förstärkare som spelar upp ljudet. Elbasen följer ofta efter harmonianalys, men tar vanligen endast en ton i taget, främst ackordets grundton samtidigt som baskaggen, ibland genom att växla med ackordets kvint (växelbas) eller fylla ut med basgångar. Basnoter (för elbas och kontrabas) skrivs i basklav en oktav högre än det låter.

Den första elbasen konstruerades av Audiovox på 1930-talet. Märket Fender tillhör de ledande, tillsammans med bland annat Yamaha, Ibanez, Rickenbacker och Warwick. En känd svensk tillverkare var Hagström. Den första elbasen konstruerad av Fender kallades Fender Precision för att den hade band; nu kunde även basisten spela med precision.

Elbasen används nästan alltid som rytm- och kompinstrument i musikstilar som country, pop, rock och soul, men kan även vara melodiskt ledande såsom i ska/reggae, funk eller progressiv rock (Se Rush), eller spela bassolon i jazz och fusion

Fender Precision Bass, lackad i s.k. sunburst. Instrumentet har metallkåpor över stall och mikrofoner, dessa tas ofta bort eftersom de inte fyller någon praktisk funktion utan tvärtom är i vägen.

Berömda basister

(I bokstavsordning)

• Jack Bruce från Cream
• Cliff Burton från Metallica
• Bootsy Collins
• John Entwistle från The Who
• Lemmy från Motörhead
• Steve Harris från Iron Maiden
• Jonas Hellborg
• John Paul Jones från Led Zeppelin
• Geddy Lee från Rush
• Jaco Pastorius från bl a Weather Report
• Billy Sheehan
• Flea från Red Hot Chili Peppers
• Paul McCartney från The Beatles
• Samer el Nahhal, även känd som OX, från Lordi

Se även

• Basist
• Basförstärkare
• Wikimedia Commons har media som rör Elbas.
  Bilder & media

Externa länkar

• Musikakuten/bas