ECT

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Elchocker)
Hoppa till: navigering, sök
Siemens Konvulsator III från omkring 1960.

ECT (engelska electroconvulsive therapy, elektrokonvulsiv behandling) är en psykiatrisk behandlingsform,[1] där epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering. ECT används framför allt vid djupa depressioner, i synnerhet hämningsdepressioner.

Innehåll

Behandlingen [redigera]

Behandlingen innebär att en elektrisk ström på cirka 0,8 A vid 450 V sänds genom patientens hjärna med hjälp av elektroder som anbringats på huvudet. Strömmen framkallar ett epileptiskt anfall och detta förändrar balansen i ett flertal signalsubstanser[källa behövs] i hjärnan. Patienten är sövd under behandlingen och märker därför inte av det epileptiska anfallet. Även muskelavslappnande medel ges för att patienten inte skall få den muskelvärk som annars är vanlig vid generella krampanfall.

ECT kan ofta ge en snabbare och mera kraftfull effekt än antidepressiva läkemedel.[2] Effekten är dock inte alltid permanent, utan det kan vara nödvändigt att följa upp med läkemedelsbehandling eller ytterligare ECT för att patienten inte skall bli sjuk igen.

Biverkningar [redigera]

De vanligaste biverkningarna av behandlingen är vanligtvis övergående minnesproblem, huvudvärk, tillfällig förvirring, illamående och stelhet.[3] Behandlingens påverkan på minnesfunktionen kan leda till att dagarna går ihop och patienten senare inte kommer ihåg tidsperioden då han eller hon fick ECT-behandling. Å andra sidan är detta vanligt vid djupa depressioner, även om patienten inte har fått ECT-behandling.[4] Det diskuteras fortfarande om ECT kan leda till att minnen försvinner permanent (amnesi), särskilt om bilateral (dubbelsidig) stimulering används. Vissa psykiatriker ifrågasätter behandlingen, och det finns religiösa grupper som vill att behandlingen helt skall förbjudas av etiska skäl.[källa behövs]

Det finns nya djurstudier som har dokumenterat betydande hjärnskador efter en serie ECT-behandlingar. Till exempel publicerade ryska forskare 2005 en studie med titeln "Electroconvulsive Shock Induces Neuron Death in the Mouse Hippocampus: Correlation of Neurodegeneration with Convulsive Activity". I denna studie fann forskarna att efter en ECT-serie var det en betydande förlust av nervceller i delar av hjärnan och särskilt i vissa delar av hippocampus där upp till 10% av nervcellerna dödades. Forskarna drar slutsatsen att "den främsta orsaken till nervcellsdöd är epileptiska anfall framkallade av elchocker."[5]

Ernest Hemingway led av återkommande depressioner trots att han en gång genomgått ECT-behandling.[6]

Debatten om ECT i Sverige [redigera]

År 2006 visade SVT en dokumentär om elbehandling, Den deprimerade reportern.[7] Uppdrag granskning uppmärksammade ECT-behandling under november 2009, där Janne Josefsson påstod att man under 15 års tid låtit bli att informera patienter för risk för permanent minnesförlust. Socialstyrelsen och ansvariga för broschyrerna[8] anklagades för att man medvetet fört patienterna bakom ljuset. Antalet behandlingar har på fem år mellan 2000-2005 mer än fördubblats i Sverige och nyligen har EU ifrågasatt Sveriges syn på ECT-behandlingar. Den svenske journalisten Peter Anstrin skriver även om svensk och internationell ECT-behandling och dess historia i sina böcker "Ett sekel med psykiatrin". [9]

I populärkultur [redigera]

ECT har flera gånger skildrats i populärkulturen. Det visas bland annat upp i filmerna Gökboet och Ciao! Manhattan. Ett liknande scenario visas även i bland annat Requiem for a Dream. Sången Electric Co. av den irländska gruppen U2 reflekterar över ECT och skrevs efter att en nära vän behandlats med metoden.

I populärkultur och litteratur ges ECT vid psykoser och som bestraffning för aggressivitet. I verkligheten ges dock ECT numera främst vid djupa depressioner.

I en scen av Maud Nycanders dokumentär Sluten avdelning del 2 visas hur en man får ECT-behandling på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Referenser [redigera]

Källor [redigera]

  • Ottosson, Jan-Otto: Psykiatri. 5:e uppl, Liber 2001.
  • Purves m.fl.: Neuroscience. 3. ed., Sunderland, Mass. 2004.
  • Semple, David (red.): Oxford Handbook of Psychiatry. 1:a uppl, Oxford 2005.
  • Anstrin, Peter Ett sekel med Psykiatrin del 1 ISBN 91-630-9965-9
  • Anstrin, Peter Ett sekel med Psykiatrin del 2 ISBN 91-631-1719-3

Noter [redigera]

  1. ^ MeSH Tree Location(s) for Convulsive Therapy
  2. ^ Semple, 2005, sid. 286
  3. ^ Semple, 2005, sid. 288
  4. ^ Ottosson, 2001, sid. 282-283
  5. ^ Zarubenko II, et al. (september 2005). ”Electroconvulsive shock induces neuron death in the mouse hippocampus: correlation of neurodegeneration with convulsive activity”. Neuroscience and Behavioral Physiology 35 (7): sid. 715–721. doi:10.1007/s11055-005-0115-0. PMID 16433067. 
  6. ^ Encyclopedia Brittanica: Ernest Hemingway
  7. ^ SVT: Den deprimerade reportern
  8. ^ SVT - Läkarna fick veta om riskerna med ECT - men inte patienterna
  9. ^ Peter Anstrin: Avslöjar sanningen om psykiatrin

Externa länkar [redigera]