Eldkvarn (musikgrupp)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eldkvarn
Eldkvarn1.jpg
Eldkvarn 2009, från vänster Carla Jonsson, Werner Modiggård, Plura Jonsson, Tony Thorén (Claes von Heijne skymd)
Bakgrund Sverige Norrköping, Sverige
Genre(r) Rock
År som aktiva 1971
Skivbolag Silence Records, EMI, MNW
Webbplats Officiell webbplats
Medlemmar
Plura Jonsson
Carla Jonsson
Tony Thorén
Werner Modiggård
Claes von Heijne

Eldkvarn är en svensk musikgrupp.

Gruppen bildades 1971 i Norrköping av bröderna Plura och Carla Jonsson och deras kompis Tony Thorén. Deras första album, Elisabet, kom 1974 under gruppnamnet Piska mig hårt. Namnet byttes till Eldkvarn 1976. Eldkvarn är fortfarande ett aktivt band och sedan länge baserat i Stockholm. Carla, Plura och Tony är fortfarande kvar i gruppen men de övriga medlemmarna har växlat. Bandets nuvarande uppställning har dock stått sig ända sedan mitten av 1990-talet.

Historia[1][redigera | redigera wikitext]

1970-tal[redigera | redigera wikitext]

Bröderna Jonsson och Tony Thorén började spela tillsammans i Norrköping 1971 under namnet Piska mig hårt.[2] Namnet var inte helt okontroversiellt, och en av bandets spelningar fick till exempel annonseras under namnet Blixt & dunder. Medlemmarna flyttade med tiden till Stockholm och bandet baserades kring ett av den tidens många kollektiv. I början av 1974 spelades bandets in av radioprogrammet Tonkraft. Genom kontakten med medlemmar i Blå Tåget fick bandet kontakt med skivbolaget MNW och fick spela in en LP där. Skivan blev dock ingen större succé och i musikrörelsen sågs det introverta bandet med konstigt namn och inte särskilt politiska texter oftast som en främmande fågel.

Bandet ombildades något år senare. Ett par nya medlemmar värvades och Carla Jonsson lämnade bandet för några år. Vid den här tiden skedde också namnbytet till Eldkvarn. Eldkvarn spelade som storband några år ute på olika musikforum runtom i landet. Musikaliskt spelade de ett slags progg, med influenser från bland andra Bob Dylan och Velvet Underground. Mot slutet av 1970-talet bytte bandet dock ett par medlemmar och även musikalisk stil. Vid den här tiden gjorde för första gången Werner Modiggård premiär i Eldkvarn. Eldkvarn tog åt sig av den framväxande punkrocken och började spela kortare och kaxigare låtar, något som kom att leda till stor kommersiell framgång med albumet Pojkar, pojkar, pojkar.

1980-tal[redigera | redigera wikitext]

Framgångarna fortsatte med album som Musik för miljonärer och Genom ljuva livet. Första halvan av 1980-talet turnerade Eldkvarn flitigt, bland annat tillsammans med Ebba Grön. Efter några år började det hårda levernet med mycket turnerande och festande att ta ut sitt pris för medlemmarna och i mitten av 1980-talet fick bandet ombildas ännu en gång. Man passade även på att åter byta stil. Vid den här tiden blev Claes von Heijne medlem i gruppen för första gången.

Plura började skriva betydligt längre låtar och textmässigt började han hämta alltmer ur sin egen uppväxt och sitt eget liv. Detta kom att leda till Eldkvarns största kommersiella framgångar, med album som Himmelska dagar och Kungarna från Broadway blev Eldkvarn ett av de största svenska banden. Det sistnämnda producerades av Mauro Scocco från den då mycket populära gruppen Ratata. Allt kulminerade i den stora föreställningen Cirkus Broadway sommaren 1988, där Eldkvarn uppträdde i ett cirkustält i Stockholm och Göteborg med gästartister såsom Joakim Thåström, Eva Dahlgren, Pugh Rogefeldt, Totta Näslund och Orup. Samma sommar spelade man även på Hultsfredsfestivalen. Gruppen fick också en kommersiell framgång med sin tolkning av Cornelis Vreeswijks "Somliga går med trasiga skor".

1990-tal[redigera | redigera wikitext]

Efter Cirkus Broadway experimenterade Eldkvarn med olika nya musikstilar. De lät sig på några skivor inspireras av bland annat U2, spansk musik och moderna maskinella rytmer. Bandet var ofta förstärkt med olika gästmusiker. Samtidigt uteblev de större framgångarna. Bandet fortsatte dock turnera flitigt, vilket bland annat resulterade i liveskivan Tempel av alkohol 1994. Gruppens första samlingsbox, Den långa färden, kom 1991.

I mitten av 1990-talet återvände Claes von Heijne och Werner Modiggård till Eldkvarn och den fem man starka konstellationen har stått sig sedan dess. Bandet började hitta tillbaks till sin framgångsrika stil genom Lyckliga tider, men den verkliga comebacken kom 1999 med det av Peter LeMarc producerade mörka albumet Limbo, starkt influerat av Bob Dylans Time Out of Mind.

1998 kom albumet Pekings stjärnor på vilket olika band spelar låtar till fotbollslaget IFK Norrköping. Eldkvarn bidrog med låten "IFK (Tröjan var vit)".

2000-tal[redigera | redigera wikitext]

Eldkvarn fortsatte i samma stil med 2001 års album Död stjärna, som präglas av dels det förhållande som Plura nyligen hade avslutat och dels det han nyligen inlett. Efter detta album följde den längsta period då Eldkvarn inte givit ut skivor med nytt eget material. 2002 kom Brott lönar sig alltid där bandet spelade in egna versioner av låtar som Plura skrivit åt andra artister. Vid den här tiden kom även Håkan Hellström ut som ett stort fan av Eldkvarn och han gästade dem live vid några tillfällen och Plura gästade även Håkan Hellström.

Först 2005 kom Atlantis, producerad av Jari Haapalainen som varit bandets producent sedan dess. Albumet blev en stor framgång och bandet fick något av en renässans, något som förstärktes när Plura började blogga som ett led i marknadsföringen av 2007 års album Svart blogg. Både bloggen och skivan fick mycket uppmärksamhet och goda omdömen. Eldkvarn kom att uppleva sina största framgångar på nästan tjugo år. Texter ur bloggen kom sedermera att ingå i Pluras självbiografiska bok Resa genom ensamheten, som utgavs 2008. Samma år lanserade Eldkvarn även boken Texter och historier från den stora landsvägen och albumet Hunger Hotell.

Under decenniet har Eldkvarn flera gånger uppträtt i Svenska kyrkan i specialkomponerade mässor där gruppens låtar inpassats i mässans liturgik och varit utgångspunkt för predikan och textläsning. Den första mässan, Kärlekens törst, hade premiär 16 juni 2000 i Annedalskyrkan i Göteborg. Gruppen återkom till samma kyrka med Kärlekens låga den 23 september 2006 och Kärlekens väg den 12 mars 2010. Alla tre mässorna spelades in vid premiärerna och gavs ut på skiva.

2010-tal[redigera | redigera wikitext]

Efter att under åren 2009 och 2010 inte ha gett ut något nytt studioalbum, men däremot turnerat flitigt och – särskilt vad gäller Plura – exponerats relativt mycket i media, släppte Eldkvarn sommaren 2011 låten "Fem tjänstemän (Balladen om Eldkvarn)". På hösten samma år kom albumet De berömdas aveny och gruppens andra samlingsbox, Den goda skörden.

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Plura Jonsson uppträder med Eldkvarn i Trädgårdsföreningen i Göteborg 2009.

Tidigare medlemmar[redigera | redigera wikitext]

  • Staffan Odenhall, född 1953, saxofon 1972-1974
  • Curt-Åke Stefan, född 1951, gitarr och klaviaturinstrument 1971–1979
  • Wenche Arnesen, född 1951, sång 1975–1979
  • Liten Falkeholm, född 1954, xylofon, klaviaturinstrument och sång 1975–1979
  • Lage Bergström, född 1956, trummor 1974–1978
  • Claes Carlsson, född 1954, saxofon och klaviaturinstrument 1979–1984
  • Lennart Helperin, född 1959, trumpet 1982–1984
  • Fredric "Fralle" Holmquist, född 1960, klaviaturinstrument 1985–1986
  • Peter Smoliansky, född 1962, trummor 1985–1992 (nu medlem i gruppen Rost)
  • Magnus Persson, 1960–2014, trummor 1993–1994

Dessutom spelade Jesper Lindberg ofta banjo och pedal steel guitar med bandet under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal, dock utan att vara fast medlem i bandet. Sedan mitten av 00-talet medverkar Adrian Modiggård regelbundet på slagverk och körsång.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Album[redigera | redigera wikitext]

Studioalbum[redigera | redigera wikitext]

Livealbum[redigera | redigera wikitext]

Samlingsalbum[redigera | redigera wikitext]

Samlingsboxar[redigera | redigera wikitext]

Medverkan på samlingsalbum med blandade artister[redigera | redigera wikitext]

Singlar, vinyl[redigera | redigera wikitext]

  • Sömnlösa Dagar / Rebellen, 1976
  • Nya tider / Staden utan slut, 1978
  • Sex / Mitt i ett våld
  • Happy hour, 1982
  • Tuff Lust / Skrik som ett barn, 1983
  • Kärlekens tunga / En sista dans, 1988
  • Min brud / Våra vilda hjärtan, 1988
  • Långsamt tåg / Skiss över änglarna från Cadaques, 1989
  • Kärleken knackar på din dörr / Kom hit igen, 1989
  • Madelene jag kommer hem / När stillheten drar sin vagn, 1991
  • Vi föll genom natten / Den bästa tiden av ditt liv, 1991
  • Den långa färden / Mannen i den svarta hatten / Allt som folk säger, 1991

Singlar, CD[redigera | redigera wikitext]

  • Madelene jag kommer hem / När stillheten drar sin vagn, 1991
  • Den långa färden / Mannen i den svarta hatten / Allt som folk säger / Vi föll genom natten (akustisk version), 1991
  • Den långa färden / Mannen i den svarta hatten / Allt som folk säger, 1991
  • Vår lilla stad / Tillbaka i stan, 1993
  • Män som mig / Två brustna hjärtan och tio, 1993
  • En man av hjärtat / Peggie med trumman, 1994 (EMI Svenska)
  • Vänner / Gjord av lust, 1994
  • Han har dig / Pojkar, pojkar, pojkar, 1994
  • Kitty & dom blå hästarna / Kärlekens tunga, 1995
  • Ingenting gör ont / Lilla Paris, 1997
  • Om stjärnor faller / Jag är bättre än dej, 1997
  • Eldkvarn, Fyra sånger från albumet Limbo, 1999 (promo)
  • Som om du var här / Samma sort / Allt det här som gör så ont / Huvudet högt, 1999
  • Vilken underbar värld / 27, 1999 (promo)
  • Samma Sort / Huvudet Högt, 1999
  • Limbo+: Limbo / Min största affär / Följ mig / Var det inte vi igår? 2000
  • Jag står upp än; Jag står upp än (radioversion) / Jag står upp än, 2001 (MNW)
  • Jag älskar Dig (2001) (promo)
  • Bara för din skull (radioversion/albumversion), 2002 (promo)
  • Brott lönar sig alltid / Kung i blodet / Kärleken har lämnat stan / Minns du den sommar, 2002 (promo)
  • Kung i blodet, 2003
  • Konfettiregn / Äntligen min (höstversion), 2005
  • Fulla för kärlekens skull, 2007
  • Hunger Hotell / Bröllopsång 1&2, 2008

Singlar, digitala[redigera | redigera wikitext]

  • En ledig man, 2007
  • Motorcykel med sidovagn, 2009
  • Fem tjänstemän, 2011
  • De berömdas aveny, 2011

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källa främst Jonsson, Plura: Resa genom ensamheten, Norstedts, 2008"
  2. ^ Gradvall, Jan (2008-04-05): "Alla vägar leder till Norrköping": Gradvall.se. Läst 24 mars 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]