Eldstål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olika modeller av eldstål.
Svenska försvarsmaktens eldstål. Gnistbildning med hjälp av sax.

Ett eldstål eller tändstål är ett redskap med vilket man kan skapa gnistor för att göra upp eld.

Traditionella eldstål[redigera | redigera wikitext]

Traditionella eldstål består av härdat, kolrikt stål. Ett traditionellt eldstål slås mot en kiselhaltig sten för att frambringa gnistor. I Norden är eldstålet känt sedan den äldre folkvandringstiden, och användes på landsbygden fram till mitten av 1800-talet, då tändstickor började användas mer allmänt.

Historiskt har bland annat flinta eller kvarts använts tillsammans med eldstål, gnistans natur är knuten till kisel, vilket gör att i nödfall kan man slå eld även mot till exempel granit. När man slår eld med ett eldstål använder man någonting mycket lättantändligt, till exempel fnöske för att "fånga upp" den gnista som duger, för att göra upp eld med. Ett modernt alternativ är en uppfluffad tampong.

En uppsättning bestående av eldstål, flinta och fnöske kallas för elddon.

Moderna eldstål[redigera | redigera wikitext]

En modern typ av eldstål består av en stav i magnesiumlegering mot vilken man drar en skarp kant av stål, till exempel bladryggen på en kniv. Denna typ av eldstål frambringar säkrare och kraftigare gnistor än den traditionella. Magnesiumeldstål används ofta i friluftssammanhang där tändstickor riskerar att bli blöta eller för tändning av gasol- och spritkök.