Eleanor Roosevelt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eleanor Roosevelt
Eleanor och Franklin på Campobello Island, Kanada, 1903.
Född Anna Eleanor Roosevelt
11 oktober 1884
New York, New York, USA
Död 7 november 1962 (78 år)
New York, New York, USA
Nationalitet USA
Känd för FN-delegat, hustru till Franklin D. Roosevelt

Anna Eleanor Roosevelt, född 11 oktober 1884 i New York i New York, död 7 november 1962 i New York i New York, var en amerikansk FN-delegat och presidenthustru. Hon var 1905 till 1945 gift med Franklin D. Roosevelt och efter det hans änka.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxten[redigera | redigera wikitext]

Roosevelt var dotter till president Theodore Roosevelts yngre bror, Elliott. Hennes föräldrar dog tidigt och hon växte upp hos sin mormor. Eleanor var ett blygt och ensamt barn och fick sin utbildning i Europa.

1905–1945[redigera | redigera wikitext]

Eleanor Roosevelt gifte sig 17 mars 1905 med kusinen Franklin D. Roosevelt, senare USA:s president. De två tillhörde olika grenar av samma familj, där Claes von Rosenvelt ursprungligen invandrat från Nederländerna någon gång mellan 1638 och 1649. Han bosatte sig i Nya Amsterdam – dagens New York – och hans son Nicholas Roosevelt kom att bli farfars farfars farfars far till Eleanor samt farfars farfars farfar till Franklin. Eleanor och Franklin fick sex barn, av vilka ett dog i späd ålder. Efter det att Eleanor år 1918 upptäckte att Franklin hade ett förhållande med Lucy Mercer, Eleanors sekreterare, knäcktes nästan deras äktenskap. En skilsmässa mellan dem båda var nära men blev aldrig av då det ansågs påverka Franklins politiska karriär. Å andra sidan hade Eleanor troligen också utomäktenskapliga förhållanden, dels med sin livvakt Earl Miller[1] och dels med sin väninna Lorena Hickok.[2]

När hennes make blivit förlamad 1921, tog hon en allt aktivare roll inom politiken och deltog ofta i möten i hans ställe. Det var Franklins politiske rådgivare, en mycket nära vän till familjen Louis Howe som övertalade Eleanor att tala på politiska möten.

Under sin tid i Vita huset reste hon vida omkring och inspekterade kolgruvor, fängelser och militärförläggningar. Hon var stundtals kontroversiell som "Första dam" på grund av sin frispråkighet i frågor rörande humanitära reformer och medborgerliga rättigheter. Hon bröt mot traditionen och höll regelbundna presskonferenser, föreläste och skrev en egen spalt ("My Day") som publicerades i olika tidningar runt om i världen.

Från 1945[redigera | redigera wikitext]

Eleanor Roosevelt kom att vinna stor beundran världen över och vid hennes makes död 1945 utnämnde president Harry S. Truman henne till FN-delegat. Hon var ordförande för FN:s organ för mänskliga rättigheter åren 1946–1951. År 1950 besökte hon Sverige och bland annat daghemmet LM-gården i Midsommarkransen, Hägersten.

Hon avled 7 november 1962 och ligger begravd bredvid sin make i Hyde Park, New York.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Smith, Jean Edward, FDR (2007), Random House, ISBN 978-1-4000-6121-1, sidan 246-248.
  2. ^ "Eleanor Roosevelt". Bnl.gov.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]