Electrolux

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aktiebolaget Electrolux

Electrolux logo.svg

Electrolux Stadshagen 2012.jpg
Huvudkontoret för Aktiebolaget Electrolux.
Org.nr 556009-4178
Typ Publikt aktiebolag
Nasdaq: ELUXF
OMXELUX B
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Ronnie F. G. Leten
Styrelseordförande
Keith R. McLoughlin
Koncernchef Vd
Bransch Vitvaror
Produkter Bakmaskin Brödrost Dammsugare Diskmaskin Elvisp Espressobryggare Frys Grill Induktionshäll Kaffebryggare Kylskåp Köksfläkt Luftrenare Matberedare Mikrovågsugn Mixer Robotdammsugare Spis Stavmixer Storkökslösning Strykjärn Torktumlare Tvättmaskin Vattenkokare Värmepump
Lista över varumärken
Antal anställda 61 000 - Mars 2014
Historia
Grundat 1919
Bildat av Elektromekaniska AB
AB Lux
Ekonomi
Omsättning 109,151 miljarder SEK
Q1: 25,328 miljarder SEK
Q2: 27,674 miljarder SEK
Q3: 27,258 miljarder SEK
Q4: 28,891 miljarder SEK
Rörelseresultat 1,58 miljarder SEK
Q1: 638 miljoner SEK
Q2: 1,037 miljarder SEK
Q3: 1,075 miljarder SEK
Q4: -1,17 miljarder SEK
Vinst efter skatt 671 miljoner SEK
Q1: 361 miljoner SEK
Q2: 642 miljoner SEK
Q3: 655 miljoner SEK
Q4: -987 miljoner SEK
Tillgångar 76,001 miljarder SEK
Eget kapital 14,274 miljarder SEK
Övrigt
Slogan Thinking of you.
Webbplats Electrolux.com
Electrolux.se
Electrolux e-handel
Fotnoter Siffror från 2013 års bokslut.[1]

Aktiebolaget Electrolux är en av världens största tillverkare av vitvaror. Electrolux tillverkar bland annat tvättmaskiner, diskmaskiner, kylskåp, spisar och dammsugare. Electrolux är också ägare av flera andra varumärken i samma bransch som till exempel Elektro-Helios, Zanussi, AEG och Volta.

Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av företagen Elektromekaniska AB, grundat 1910, och AB Lux, grundat 1901. Sammanslagningen genomfördes av dammsugarproducenten Axel Wenner-Gren. Hans Stråberg var VD för Electrolux från 2002 fram till 1 januari 2011 då han efterträddes av Keith McLoughlin.

Huvudkontoret är beläget på Sankt Göransgatan 143 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lux tidigare fabriker på Lilla Essingen.
Reklambil utformad som en dammsugare, firmanamnet stavat med "k", 1920-tal.

1910 grundades Elektromekaniska i Stockholm och 1912 inledde företaget ett samarbete med Axel Wenner-Gren. Nu tillverkas den första dammsugaren, Lux 1 vid företagets fabrik vid Lilla Essingen. Dammsugarna säljs via hemförsäljning. Axel Wenner-Gren grundar 1915 försäljningsbolaget Svenska Elektron. Svenska Elektron köper in sig i Elektromekaniska [2] 1917 köpte Axel Wenner-Gren firman Lux som sålde belysning och grundade Electrolux. 1918 följer en överenskommelse mellan Lux och Svenska Elektron och 1919 följer namnbytet till Elektrolux.[2]

Electrolux sålde dammsugare från starten och från 1925 även kylskåp genom dotterbolaget AB Arctic efter att ha köpt uppfinningen av Baltzar von Platen och Carl Munters. För produktion av hushållsapparater i stor skala bildades 1919 AB Elektrolux med Wenner-Gren som huvudägare fram till 1956, då han sålde sin andel till Wallenbergsfären. Under Wenner-Grens ledning utvecklades Electrolux till landets mest ledande företag med tillverkning av dammsugare och kylskåp. En internationalisering tog vid under 1920-talet då Elektrolux startade upp produktion i Berlin, Luton (Storbritannien) och Courbevoie (Frankrike). Utökningen var välbehövlig då fabriken i Lilla Essingen inte räckte till för att möta efterfrågan på dammsugare. 1931 utökades verksamheten med fabriker i USA (Old Greenwich i Connecticut) och Australien.[3] 1934 blev Elektriska AB Volta en del av Electrolux.

Electrolux "Assistent", 1940.

Golvbonare tillkom i sortimentet på 1930-talet och köksmaskinen Assistent 1940.

Electrolux och modern logotyp[redigera | redigera wikitext]

1951 tillkom hushållstvättmaskiner, 1956 frysboxar och 1959 diskmaskiner (den så kallade runda burken). Bland de formgivare som vid denna tid arbetade för Electrolux fanns Sixten Sason som bland annat ritade en golvbonare. År 1957 bytte företaget namn från Elektrolux till Electrolux och 1962 fusionerades bolaget med Elektro Helios. I samband med köpet av Elektro Helios tillkom flera fabriker, bland annat i Mariestad och Alingsås. Deras sortiment av kompressorkylskåp, spisar och storköksutrustningar kompletterar Electrolux sortiment. Samma år lanseras det nya Electroluxmärket. För designen stod Carlo Vivarelli från Schweiz. 1963 följde skapandet av en egen designavdelning under ledning av Hugo Lindström. En av avdelningens första produkter var Luxomatic.[4] Då har Electrolux två år tidigare lanserat sina första kantiga kylskåp formgivna av Carl Otto.[5]

1956 blev Wallenbergssfären genom AB Separator huvudägare i Electrolux. 1957 ändrades företaget sin stavning från Elektrolux till Electrolux.[6]

Electrolux under Werthén[redigera | redigera wikitext]

1967 tillträdde Hans Werthén som VD och omstruktureringen av den splittrade västeuropeiska vitvarubranschen inleddes. Electrolux var initiativtagare till en förändring i Skandinavien där tanken var att gå från en stagnerade mindre koncern till att växa genom att köpa upp konkurrenter. Electrolux köpte norska Elektra (spisar), danska Atlas (kylskåp) och senare finska Slev (spisar och bastuaggregat).[7] Året därpå förvärvades gräsklipparföretaget Flymo med bas i både Sverige och England och 50 procent i städföretaget ASAB. Ankarsrums bruk blev en del av Electrolux 1968.[8], 1972 Överums Bruk AB och 1973 förvärvades kontorsmaskinföretaget Facit AB, ett köp vid sidan av Electrolux huvudtillverkning. Med köpet följde tillverkning av köks- och badrumssnickerier (Ballingslöv).[9] Wascator såldes 1973 till Electrolux, som dittills trots många försök aldrig hade lyckats etablera sig på "den våta sidan" inom vitvarubranschen. Lågkonjunkturen i mitten av 1970-talet framtvingade omstruktureringar av produktionen.

Företagsuppköp[redigera | redigera wikitext]

1975 utsågs Hans Werthén till styrelseordförande och Gösta Bystedt till VD. Tillsammans drev de två en stor förändringsprocess inklusive ett stort antal förvärv. Under 1970-talet förvärvade Electrolux närmare 60 bolag i hela världen. 1976 förvärvades vitvaruproducenten Arthur Martin och dammsugarföretaget Tornado. Köpen inkluderade Nestor Martin i Belgien och Menalux i Schweiz. Med Tornado följde ett dotterbolag i Holland. 1978 förstärktes Electrolux svenska hushållsproduktsektor genom köpet av Husqvarna. Det innebar också ett helt nytt tillskott i produktsortimentet: motorsågar. Detta initierade i sin tur flera köp i samma bransch: Partner samma år och Jonsereds Fabrikers AB med motorsågsmärket Jonsered och Pioneer året därpå. Vitvaruföretaget Therma (Schweiz) förvärvades. 1979 förvärvades Tappan i Mansfield som tillverkade mikrovågsugnar och spisar.

1980 genomförde Electrolux en storaffär; metallkonglomeratet Gränges (gruvor, stålverk, aluminium och koppar, bilbälten, med mera) förvärvades för 725 miljoner kronor. 1981 förvärvades franska Paris Rhône och tyska Progress. Anders Scharp utsågs till vd. 1984 förvärvades italienska Zanussi, grundat 1916, inklusive dotterbolag. 1985 utökades vitvarusektorns sortiment av tvättmaskiner och torktumlare genom köp av Zanker i Tyskland och Duo-Therm i USA (även luftkonditionering). 1985 köptes Beijer Byggmaterial. 1986 förvärvades USA:s tredje största vitvaruföretag White Consolidated Industries Inc, med varumärken som Frigidaire, Gibson, Kelvinator och White-Westinghouse[7]; även metallåtervinningsföretaget Gottard Nilsson förvärvades 1986 och koncernens totala omsättning var 53 miljarder kronor. 1986 lämnade Bystedt arbetet som koncernchef och övergick till att sitta i styrelsen i Electrolux. 1987 köpte Electrolux vitvarudivisionen inom brittiska Thorn EMI med märken som Tricity, Stott Benham, Parkinson Cowan med flera. Vitvaruavdelningen förstärktes också 1988 genom köp av Corberó och Domar, Spaniens ledande företag i branschen. I slutet av 1980-talet var Electrolux en av de absoluta dominanterna på vitvaror i världen.

1988 förstärktes affärsområdet utomhusprodukter genom köpet av American Yards Products i Orangeburg, South Carolina, namnändrat till Yardpro. Kompressortillverkaren Unidad Hermética förvärvades. Bilbältesverksamheten fick flera europeiska tillskott. 1989 befästes Electrolux ledarplats i Europa genom förvärvet av tyska Buderus-gruppens tillverkning av produkter för hem och storkök inklusive industriella tvättmaskiner. 1990 breddades sortimentet av utomhusprodukter genom förvärv av amerikanska Allegretti & Co som tillverkade bland annat batteridrivna trädgårdsredskap.

Egna butikskedjan Electrolux Home startade 1995 och har cirka 60 butiker över hela Sverige. Electrolux Home är en butikskedja för köket och erbjuder kompletta köks- och förvaringsinredningar, vitvaror och ett sortiment av hushållsprodukter. Electrolux Home AB är ett helägt dotterbolag inom Electrolux-koncernen.

Samtidigt försökte man sälja av vissa mer perifera delar av sin verksamhet Facit AB såldes 1983, Beijer Bygg 1989, Tvättman AB 1991.[10]

Leif Johansson ny VD[redigera | redigera wikitext]

En dammsugare av märket "Electrolux".

Hans Werthén avgick 1991 som ordförande och efterträddes av Anders Scharp. Leif Johansson utsågs till VD. 1991 förvärvades det ungerska vitvaruföretaget Lehel. Huvuddelen av affärsområdet Kommersiell service avyttrades. 1996 stärkte Electrolux sin position i Sydamerika genom förvärvet av den näst största vitvarutillverkaren i Brasilien, Refripar, sedermera Electrolux do Brasil.

1997 avyttrades affärsområdena industriprodukter, symaskiner, jordbruksmaskiner och inredningsdekorationer. Michael Treschow utsågs till ny vd och koncernchef. Året därpå avyttrades affärsområdena återvinning, köks- och badrumsinredningar och tunneltvättmaskiner för professionellt bruk. 1999 avyttrades affärsområdena mat- och dryckesautomater samt direktförsäljningen av dammsugare (AB Lux). 1999 flyttade bolaget huvudkontor och kvarvarande verksamhet från Lilla Essingen till S:t Göransgatan i Stadshagen.[11] 2001 lanserades Electrolux självgående dammsugare Trilobite under hösten, då den första självgående dammsugaren på marknaden.

2011 hade Electrolux tillverkning i 19 länder där flera nya fabriker byggts upp i Asien, Mexiko och Östeuropa. Samtidigt har flera fabriker stängs, bland annat i North Carolina i USA och L ́Assomption i Kanada.[12]

Tillverkningsorter[redigera | redigera wikitext]

Tidigare tillverkningsorter[redigera | redigera wikitext]

Varumärken (urval)[redigera | redigera wikitext]

Varumärken som ingår i Electroluxkoncernen. Electrolux produkter tillverkas över hela världen under märken såsom:

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Styrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Senior Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning[13].

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Financial Statements for Electrolux AB”. Google Finance. http://www.google.com/finance?q=PINK:ELUXY&fstype=ii. 
  2. ^ [a b] http://group.electrolux.com/en/history-1910-1919-729/
  3. ^ http://group.electrolux.com/en/founding-an-international-company-666/
  4. ^ http://group.electrolux.com/en/elektrolux-becomes-electrolux-693/
  5. ^ http://group.electrolux.com/en/electrolux-design-history-12568/
  6. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord elektrolux)
  7. ^ [a b] http://group.electrolux.com/en/a-new-president-with-new-strategies-703/
  8. ^ http://www.tjust.com/hallingeberg/ort/a/ankarsrum/bruk/index.htm
  9. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord elektrolux)
  10. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord elektrolux)
  11. ^ http://www.tekniskamuseet.se/1/592.html
  12. ^ Årsredovisning 2011 Verksamhet och strategi, Electrolux 2011
  13. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 2014-07-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]