Elektra (opera)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Elektra (Strauss))
Hoppa till: navigering, sök
Operor av Richard Strauss
Richard-Strauss.jpg

Elektra, är en tysk opera i en akt av Richard Strauss. Libretto av Hugo von Hofmannsthal efter Sofokles tragedi.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Liksom Salome tillhör denna opera Strauss tidiga verk. En 111 man stark orkester och ett för den tiden djärvt dissonant, starkt expressivt tonspråk gjorde att Elektra för alltid rörde om i synen på operakonsten[källa behövs]. Rollen som Elektra räknas till de allra mest krävande sopranrollerna, med ett register på över två oktaver och där Elektra är inne på scenen under hela föreställningens två timmar långa akt. Operan har en starkt psykologiserande underton i den Freudska skolan. Den svåra musiken och den brutala handlingen skrämde de första generationerna av åskådare[källa behövs], men idag är verket en uppvisningsplattform för dramatiska sopraner i den tyngre klassen.

Första uppförande skedde vid Hovoperan i Dresden 25 januari 1909.

Den svenska premiären ägde rum på Kungliga Operan i Stockholm den 14 maj 1965[1] med Birgit Nilsson som Elektra och Berit Lindholm som Chrysothemis. Nilsson kom sedan att räknas till en av de absolut främsta uttolkarna av denna roll, medan Lindholm under sin karriär unikt sjöng alla de tre kvinnliga ledande rollerna: Chrysotemis (1965), Elektra (1975) och Klytämnestra (1993).

Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 27 november 1999. [2]

Roller[redigera | redigera wikitext]

  • Elektra, sopran
  • Chrysothemis, Elektras syster, sopran
  • Klytemnästra, mor till Chrysothemi, Elektra och Orest, mezzosopran
  • Orest, Elektras och Chrysothemis bror, basbaryton
  • Aegisth, Klytemnästras älskare, tenor

Handling[redigera | redigera wikitext]

Palatset i Mykene. Elektra sörjer sin far Agamemnon som dräpts av Aegisth och Klytemnästra och drömmer om att hennes bror Orest återkommer och hämnas. Klytemnästra själv plågas av mardrömmar. Några främlingar anländer till landet och det sprids nyheten att Orest är död. Elektra beslutar sig att själv hämnas sin far och försöker få den anpassningsbara och snälla Chrysothemis att stödja henne, vilket hon inte vågar. Elektra gräver då upp den yxan som mördade fadern, men blir avbruten av främlingen som så småningom avslöjar sig som Orest. Orest går till palatset och dräper Klytemnästra. När Aegisth anländer, lyser Elektra med glädje upp vägen för honom till hans egen död. När den sedan länge efterlängtade hämnden är fullbordad faller Elektra i en psykos och dansar triumfatoriskt. Hon faller därefter livlös till marken.

Elektra och Orestes.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sällström, Åke (1977). Opera på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. sid. 172. Libris 7152595. ISBN 91-1-773051-1 
  2. ^ GöteborgsOperan

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]