Eliel Löfgren

Eliel Löfgren
	Eliel Löfgren
Född	15 mars 1872; Piteå landsförsamling, Sverige
Död	8 april 1940 (68 år); Kungsholms församling, Sverige
Begravd	Norra krematoriet; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker, diplomat, advokat
Befattning
	Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1910–1911); Sveriges justitieminister; Regeringen Edén (1917–1920); Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1918–1921); Förstakammarledamot, Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (1922–1922); Partiledare, Sveriges liberala parti (1923–1930); Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1925–1928); Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1925–1928); Sveriges utrikesminister; Regeringen Ekman I (1926–1928); Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1930–1935); Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1930–1937); Ordförande i Sveriges advokatsamfund (1937–1940)
Politiskt parti
	Liberala samlingspartiet (1910–1911); Liberala samlingspartiet (1918–1922); Liberala riksdagspartiet (1925–1928); Liberala riksdagspartiet (1930–1934); Folkpartiet (1935–1937)
Maka	Mia Leche Löfgren
	Redigera Wikidata

Jonas Eliel Löfgren, född 15 mars 1872 i Öjebyn i Piteå socken, död 8 april 1940 i Stockholm, var en svensk advokat, politiker (liberal), utrikesminister och justitieminister.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Löfgren var riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1910–1911 och sedan i andra kammaren för Stockholms stads andra valkrets 1918–1921. Därefter satt han i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets under 1922, i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1925–1928 och slutligen i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1930–1937.

Löfgren var justitieminister 1917–1920, utrikesminister 1926–1928, partiledare för Sveriges liberala parti 1923–1930 samt ordförande för liberala riksdagspartiets riksdagsgrupp 1925–1929 samt 1930–1935. Han deltog i Ådalskommissionen som utredde Ådalshändelserna 1931 och har skrivit en dokumentärroman om Östervålamordet 1896 som utreddes när han satt ting i rätten under den första utredningen.^[5]

Löfgren var son till kyrkoherde Jonas Löfgren och Johanna Amanda, född Norberg. År 1909 gifte han sig med Maria Leche.^[6] Makarna är gravsatta vid Norra krematoriet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[7]

1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.124
Tvåkammarriksdagen 1867–1970, (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 142

^ [a b c d] J Eliel Löfgren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Löfgren, Jonas Eliel, läst: 11 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 142, Löfgren i Stockholm, J Eliel, läst: 8 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ J Eliel Löfgren, Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Eliel Löfgren (1934). Klockorna i Östervåla. Stockholm. Libris 283680. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/L%C3%B6fgrenE/titlar/KlockornaI%C3%96sterv%C3%A5la/sida/3/etext?om-boken
^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
^ Löfgren, Eliel Jonas på SvenskaGravar.se

Företrädare: Steno Stenberg	Sveriges justitieminister 1917–1920	Efterträdare: Östen Undén
Företrädare: Carl Gustaf Ekman Frisinnade landsföreningens partiledare	Sveriges liberala partis partiledare 1923–1930	Efterträdare: Ernst Lyberg
Företrädare: Erik Nilson	Liberala riksdagspartiets partiledare 1925–1929	Efterträdare: Mauritz Hellberg
Företrädare: Östen Undén	Sveriges utrikesminister 1926–1928	Efterträdare: Ernst Trygger
Företrädare: Mauritz Hellberg	Liberala riksdagspartiets partiledare 1930–1935	Efterträdare: Gustaf Andersson Folkpartiets partiledare