Elinor Glyn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elinor Glyn.

Elinor Glyn (egentligen Elinor Sutherland) född 17 oktober 1864Jersey, död 23 september 1943 i London, var en brittisk författare som skrev för sin tid "vågade" kärleksromaner, såsom Three Weeks, vilken filmatiserades i Hollywood 1924.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Glyn föddes i Saint Helier, Jersey, Kanalöarna. Efter att hennes far dog flyttade hennes mor till sitt föräldrahem i Guelph, Ontario, Kanada. Här blev Glyn undervisad av sin mormor i hur man för sig i den övre societeten. Denna träning gav henne inte bara entré till de aristrokratiska sällskapen när hon återvände till Europa, utan gav henne också en ställning som en auktoritet när det gällde stil och god uppfostran när hon arbetade i Hollywood under 1920-talet.

Glyn var yngre syster till Lucy Christina Duff Gordon, lady Duff Gordon, känd som modedesignern "Lucile".

Hon hade en långvarig affär med George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston mellan åren 1906 och 1916.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Elinor Glyn.

Hon var pionjär inom de så kallade vågade kärleksromanerna för kvinnor, men hennes författande uppfattas med dagens mått inte som så särskilt skandalöst. Hon myntade begreppet It (det) som en eufemism för sexualitet, eller sexuell dragningskraft. Hon var den firade författaren av, under det tidiga 1900-talet, bästsäljarna It, Three Weeks, Beyond the Rocks, och andra romaner som då uppfattades som ganska vågade.

Med den popularitet och ryktbarhet som hennes böcker givit henne flyttade Glyn till Hollywood för att arbeta inom filmindustrin. Hon tillskrevs äran för att ha omskapat Gloria Swanson från en fnissande ung stjärna till en elegant mogen stjärna. Beyond the Rocks gjordes som stumfilm 1922 med Sam Wood som regissör och Gloria Swanson och Rudolph Valentino som ett romantiskt par. År 1927 hjälpte hon till att göra en stjärna av skådespelaren Clara Bow, för vem hon myntade uttrycket "the It girl", som spelade i succéfilmen It (1927), vilken bygger på en av Glyns romaner. Att vara flickan med "det" kom att bli en förskönande omskrivning för att ha sexuell dragningskraft.

Hennes sonson, Anthony Glyn, skrev hennes biografi 1956, Elinor Glyn: en biografi.

Bland hennes mest kända romaner, som översatts till svenska, märks Genom bränningarna, Tre veckor, Elizabeths debut i stora världen, Evangelines upplevelser och Ambrosine.

Bibliografi (Utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Elisabeths debut i stora världen (översättning E. Fogelmarck, 1902). Ny översättning av Oscar Nachman 1912 med titeln Elizabeths entré i stora världen, och av Ernst Grafström, 1918
  • Tre veckor (översättning Axel Bergström, 1908). Ny översättning av Ernst Grafström, 1918, och E. Svanberg, samma år
  • Den vackra Ambrosine (anonym översättning?, 1910)
  • Hans timme (översättning Emilie Kullman, 1911). Ny översättning av Kerstin Wenström, 1928
  • Skälet hvarför (översättning Emilie Kullman, 1912). Ny översättning av Tora Bergengren, 1986, med titeln Brudköpet
  • Halycone (översättning M. Isberg, 1913)
  • En kvinnas roman (översättning Gunnar Örnulf, 1913)
  • En äventyrerska (översättning Gabrielle Ringertz, 1913). Ny översättning av Gunnar Ek, 1918
  • Guineveres kärlek (översättning Emilie Kullman, 1914)
  • Synpunkten (översättning Emilie Kullman, 1915)
  • Mannen och tillfället (översättning Emilie Kullman, 1916)
  • Förbi klippor och blindskär (översättning E.R., 1917)
  • Komtessan (översättning Ture Dahlin, 1917)
  • Ambrosines funderingar (översättning Signe Gustafsson, 1918)
  • Blått blod 1918
  • Evangelines upplevelser (översättning G. Ringertz, 1918)
  • Evangelines äventyr (översättning Ture Dahlin, 1918)
  • Katherines karriär (översättning Emilie Kullman, 1918)
  • Ett äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1918)
  • En världsdam (översättning E. R., 1919)
  • Evangelines dagbok (översättning Signe Gustafsson, 1919). Ny översättning av Eva Wennbom, 1986
  • Genom bränningarna (översättning Ernst Grafström, 1919)
  • Hans drottning (översättning E. R., 1919)
  • Högt pris (översättning Emilie Kullman, 1919)
  • Elisabeth på äventyr i U.S.A. (översättning E. R., 1920)
  • En gentleman (översättning Gunnar Ek, 1920)
  • Alathea (översättning Emilie Kullman, 1922)
  • Det stora ögonblicket (översättning Emilie Kullman, 1923). Ny översättning av Ulla Henning, 1984
  • Theodoras äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1923)
  • Sex dagar (översättning Hildegard Wieselgren, 1924)
  • Kärleken är blind (översättning Emilie Kullman, 1926)
  • Ambrosines giftermål (översättning Signe Gustafsson, 1927)
  • Bortom klipporna (översättning Signe Gustafsson, 1927)
  • Det (översättning Emilie Kullman, 1927)
  • Älska (översättning Emilie Kullman, 1928)
  • Ambrosine 1929
  • Kärlekens timma (översättning Emilie Kullman, 1932)
  • Flammande lågor (översättning Emilie Kullman, 1933)
  • Förr eller senare (översättning Emilie Kullman, 1934)
  • Man och kvinna (översättning Ann Henning, 1981)
  • Den gåtfulle fursten (översättning Lena Hansen, 1985)
  • Allt har sitt pris (översättning Tora Bergengren, 1987)
  • Ödets väv (översättning Lena Hansen, 1987)
  • Dyrköpt lycka (översättning Tora Bergengren, 1988)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elinor Glyn