Elisabeth Tamm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fogelstadgruppen. Från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren (sittande), Honorine Hermelin, Elin Wägner.

Elisabeth Tamm, i riksdagen kallad Tamm i Fogelstad, född 30 juni 1880 på godset Fogelstad i Julita socken, Södermanlands län, död där 23 september 1958, var en förgrundsfigur inom svensk feminism och en vänsterliberal politiker i frisinnade landsföreningen. Hon var dotter till riksdagsmannen och ryttmästaren August Tamm och friherrinnan Emma Åkerhielm af Margrethelund.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elisabeth Tamm, som ägde godset Fogelstad i Julita kommun, var bland annat ordförande för Södermanlands länsförbund av Frisinnade kvinnors riksförbund 1922-1931. Förbundet hette först Frisinnade kvinnor, men 1931 ändrades namnet till Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Hon var även ordförande i kommunalnämnden i Julita och ledamot av landstingsfullmäktige 1919-1930.

Tamm var riksdagsledamot 1922-1924 för Södermanlands läns valkrets och var en av de fem första kvinnor som valdes in i riksdagen efter kvinnliga rösträttens införande 1921. Hon var en av fyra kvinnor i andra kammaren, Kerstin Hesselgren - under en tid ordförande i Svenska Kvinnors Vänsterförbund - satt ensam i första kammaren. Hon invaldes i kammaren samtidigt som socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund samt högerpartisten Bertha Wellin.

Vid den liberala partisprängningen 1923, som också ledde till att liberala samlingspartiet upplöstes som riksdagsparti, valde hon att stå utanför de två nya liberala riksdagsgrupperna och betecknade sig 1924 som frisinnad vilde. I riksdagen engagerade hon sig inte minst för kvinnors rättigheter, bland annat när det gällde löner för kvinnliga anställda samt kvinnors rätt att inneha statlig tjänst.

Tamm var medarbetare i de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor och hon var 1925 initiativtagare till Kvinnliga MedborgarskolanFogelstad, där hon sedan spelade en stor roll som skolans ordförande. Hon engagerade sig också i ekologiska frågor och skrev 1940 boken Fred med jorden ihop med Elin Wägner.

Tamm är gravsatt på Julita kyrkogård.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. Sid. 126. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 398
  • Hvar 8 dag - illustreradt magasin 1921-1922, Bonniers tryckeri, Göteborg 1922 s.34
  • Elisabeth Tamm på Fogelstad - liv och verk, Hjördis Levin (2003)