Elit
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För sändlistan Elit, se Elit (sändlista).
Inom sociologin och statsvetenskapen är en elit (etym. fr. vald) en relativt liten grupp, som är särskild från och överlägsen en större grupp som den interagerar med. En elit kan försöka motivera sin ställning genom olika mer eller mindre sanna argument:
- Aristokratiska (börd, etnicitet, kast etc.)
- Plutokratiska (pengar, egendom)
- Meritokratiska (prestationer, intelligens, bildning)
- Demokratiska (vald av folket)
Elitens ofta överlägsna resurstillgång gör att den kan markera sin särställning genom yttre attribut som kläder, hälsa, bostäder, utmärkelser och tjänstefolk.
En i dessa kretsar vanlig åskådning är att alla samhällen av nödvändighet har en elit; det är endast en fråga om hur eliten legitimerar sin särställning, vilket är betingat av kultur och sociala faktorer och sålunda involverar ett mått av godtycke.
I samtida västerländska samhällen brukar den politiska eliten hävda att den utövar sin makt på demokratisk grund, medan de mindre inflytelserika akademiska och teknokratiska eliterna anser sig vara meritokratiska. De som kontrollerar makten över näringslivet hävdar ofta att de äger företagen och därför har rätt att bestämma (alltså en form av plutokrati). Aristokratiska eliter har fasats ut, även om det ibland hävdas att meritokratiska, plutokratiska och demokratiska eliters barn så ofta reproducerar sina föräldrars ställning att man kan tala om en de facto aristokratisk elit.