Ellips (syntax)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Oxymoron
Parallellism
Paratax
Paronomasi
Pars pro toto
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

Ellips är en stilfigur och syntaxtisk konstruktion som innebär att ett visst ord eller ibland flera ord utelämnas därför att det/de ändå förstås av sammanhanget. Ellips är ett grepp som utnyttjas i språket för att undvika pleonasm och upprepning.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

  • Det enklaste sättet att skapa ett litet kapital är att börja med ett stort.
  • "Vem såg du vid kiosken?" "Vid kiosken? Ida."
  • Han litade på henne och hon på honom.

De anförda exemplen illustrerar de tre mest typiska syntaktiska kontexterna där ellips kan förväntas.

Formrika språk ger stort utrymme åt ellips. Jämför latinets Ex ungue leonem, som på svenska knappast kan återges kortare än "På klon (känner man) igen lejonet".

Se även[redigera | redigera wikitext]