Elly Beinhorn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elly Beinhorn

Elly Beinhorn-Rosemeyer född 30 maj 1907 i Hannover, död 28 november 2007 i Ottobrunn, var en tysk kvinnlig flygpionjär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elly Beinhorn kom i kontakt med flyg via en föreläsning av den berömda flygaren Hermann Köhl, detta sägs vara den utlösande faktorn i hennes flygintresse[1].

När hon fyllde 21 år flyttade hon mot sina föräldrars vilja till Spandau i västra Berlin för att lära sig flyga vid flygskolan Berlin-Staaken[1]. 1929 tog hon sitt flygcertifikat som amatör, och kompletterade sedan detta med flygcertifikat för stuntflygning[1]. För att fortsätta finansiera sitt flygande deltog hon i flyguppvisningar[1].

Långdistansflygning[redigera | redigera wikitext]

1931 flög hon sin första långdistansflygning som ensam pilot till Afrika[1], en flygning som slutade med en nödlandning i Sahara på hemvägen men hon lyckades efter hjälp av Tuareger återvända till Europa. Efter detta begav hon sig på en flygning till Sydney i Australien. När hon landade där med sitt Klemmflygplan 24 mars 1931 blev hon den andra kvinnan som flugit från Europa till Australien efter Amy Johnson[1]. Hon fortsatte sedan sin färd vidare till Sydamerika, genom att via fartyg med ett nedmonterad flygplan i lasten ta sig via Nya Zeeland till Panama[2]. Sen flög hon med sitt flygplan från Panama till Buenos Aires via Cordilleras[1].

Utmärkelser och sponsring[redigera | redigera wikitext]

När hon återvände till Tyskland tilldelades hon Hindenburg-pokalen och 10 000 riksmark för sin flygprestation och blev tack vare detta sponsrad av den tyska flygindustrin[1]. För Messerschmitts räkning fick hon flyga det nya reseflygplanet Bf 108. Hon gav flygplanet smeknamnet Typhoon som senare anammades av fabriken som namn på flygplanstypen. I detta flygplan flög hon 1935 till Bosporen och tillbaka till Berlin inom loppet av 13,5 h. Hon försörjde sig även genom att hålla föreläsningar om sina flygningar[3].

Under sina långflygningar i USA lärde hon även känna Amelia Earhart och var med och finansiera utgivningen av ett minnesfrimärke för att hedra Amelias minne[2].

Bernd Rosemeyer[redigera | redigera wikitext]

1935 blev hon ombedd att vara med i prisutdelningen under en Grand Prix-tävling i motorsport på Masaryk Circuit utanför Brno i Tjeckoslovakien. Där träffade hon vinnaren Bernd Rosemeyer och den 13 juli 1936 gifte de sig[3]. Eftersom paret var kända och populära ansåg Heinrich Himmler att de borde stödja den nazistiska rörelsen. Rosemeyer tvingades att ansöka om medlemskap i SS men paret var kritiska till nazisternas framfart[4].

Paret fick en son i november 1937 men tio veckor efter sonens födelse omkom Rosemeyer under ett rekordförsök med en Auto Union-tävlingsbil[1].

Världskrig och efterkrigstid[redigera | redigera wikitext]

Elly Beinhorn gifte om sig 1941 med Karl Wittman och paret fick dottern Stephanie. Vid andra världskrigets ansökte hon om förnyad flyglicens i Schweiz 1951[1] och fick det beviljat. Under 50-talet arbetade hon som flygande journalist[2] och författare. Hon avslutade sitt flygande när hon var 72 år, då hon lämnade in sin flyglicens efter 5000 flygtimmar[1].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Elly Beinhorn-Rosemeyer”. Fembio. http://www.fembio.org/english/biography.php/woman/biography/elly-beinhorn/. Läst 2 november 2014. 
  2. ^ [a b c] ”ELLY BEINHORN – PIONEER GERMAN AVIATRIX”. John Oxley Library. http://blogs.slq.qld.gov.au/jol/2008/08/29/elly-beinhorn-pioneer-german-aviatrix/. Läst 2 november 2014. 
  3. ^ [a b] ”Grand Prix History”. http://www.grandprixhistory.org/people.htm. Läst 2 november 2014. 
  4. ^ Machinek, Angelika. ”Elly Beinhorn and the origin of the Amelia Earhart postage stamp”. http://www.ninety-nines.org/index.cfm/elly_beinhorn.htm. Läst 2 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]