Elof Sundin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Elof Sundin är en fiktiv Uppsalastudent vars tänkta närvaro på olika sätt kommit att markeras i stadens studentliv. Han är född 1943, bedriver teologiska studier, tillhör Norrlands nation och bor på studenthemmet Norrbyhus.

Elof Sundins födelse[redigera | redigera wikitext]

Sundins närvaro började ta sin form på teologiska institutionen under 1960-talet. Man behövde på den tiden inte anmäla sig till kurserna i förväg, utan studenterna infann sig till undervisningen på utsatt tid och antecknade sina namn på en närvarolista. I undervisningen i Gamla testamentets exegetik hösten 1963 skrev någon på skämt in namnet Elof Sundin på listan. När vid de efterföljande tillfällena namnupprop skedde, var det någon som så småningom började svara "ja". När han började få frågor blev det tyst. Läraren frågade "Den där kandidat Sundin - är det igen som har sett honom?" Elof Sundins förmenta existens tog allt fastare former och hans namn började antecknas på olika närvarolistor också i andra ämnen och skrivningar inlämnades i hans namn. Det antecknades också på olika typer av namnlistor när tillfälle gavs. Sundinlegenden gör gällande att skrivningar i hans namn inlämnats i samtliga ämnen och att han faktiskt avlagt teologie kandidatexamen.[källa behövs]

Elof Sundins fortsatta studietid[redigera | redigera wikitext]

Elof Sundin-legenden odlades särskilt och fördes vidare mellan studentgenerationerna av studenter boende på Norrbyska studenthemmet. Allteftersom kärnan av förstagenerationens Elof Sundin-aktörer gick vidare i studier och akademisk karriär – flera av dem blev så småningom professorer vid olika fakulteter – gjorde Sundinfiguren det också. Under 1970- och 1980-talen förekom hans namn i olika studentkårspolitiska sammanhang.[källa behövs]

Våren 1984 berättade Upsala Nya Tidning i en stort uppslagen artikel (2 februari 1984) att Sundin strax skulle disputera i ämnet kyrkorätt med avhandlingen Stuthämtarinstitutet i yngre västnordisk beneficialrätt. Frågan om biskopligt avradstionde och tomträttsavgäld.[1] Genom Sundinaktörernas närvaro i biblioteksvärlden infördes avhandlingen i Uppsala universitetsbiblioteks kortkatalog genom ett äkta och professionellt utfört katalogkort. Ett större antal sådana hade framställts och ett nytt plockades diskret och successivt in i katalogen, när någon ordningsam och icke road bibliotekarie avlägsnade det som fanns där. Av katalogkortet framgick för första gången att Sundin var född 1943. En recension av avhandlingen infördes i den teologiska institutionstidningen Dekanalen, där de närmast studentikosa forskningsresultaten presenterades, diskuterades och kritiserades efter den akademiska kutymens sedvanliga regler.[2] Till teologiska fakulteten lät någon professor från Lund höra av sig med frågan varför han inte erhållit sitt sedvanliga exemplar av en ny doktorsavhandling. Professorer i andra fakulteter hördes allvarligt uttala sig om avhandlingens innehåll. Både studenter och lärare vid teologiska fakulteten höll masken utåt. På Norrbyska studenthemmet anordnades sedermera en festlighet där den fiktiva promotionen firades. Ett äkta doktorsdiplom med hans namn uppsattes på väggen i husets salong, där det alltjämt förevisas tillsammans med några av Sundins ”kvarglömda effekter”. En tackannons infördes i Upsala Nya Tidning där Sundin beklagade att han inte kunde ”personligen nå” alla dem som hyllat honom men nu framförde sitt ”stillsamma tack”.[3] Disputationsberättelsen gjorde att Sundinlegenden fick vid spridning.

När Katolska pedagogiska nämnden 1993 utgav en svensk översättning av Michael Henesys bok Len Chimbley’s dream lät översättaren, den tidigare uppsalastudenten professor Anders Piltz, försvenska titeln till Elof Sundins dröm.[4]

Elof Sundins övriga aktiviteter[redigera | redigera wikitext]

Vid teologiska institutionen i Uppsala och Norrbyska studenthemmet lever namnet Elof Sundin och legenden kring honom vidare ännu efter snart 50 år. När till exempel institutionsadministratörerna behöver använda ett generellt namn i något sammanhang används inte, som ofta kan ske till exempel begreppen ”Kalle Karlsson” eller ”Svea Svensson”, utan ”Elof Sundin”.[5] För att vidareföra traditionen har Elof Sundins kamratförening bildats. Elof Sundin fanns även någon tid på Facebook.[6] Namnet har kommit att tidlöst personifiera den uppsaliensiska teologistudenten.

Sundinlegenden hade möjlighet att ta form före samhällets datorisering och den motarbetades av att han inte hade ett personnummer. Våren 2005 sändes ett brev undertecknat Elof Sundin till statsminister Göran Persson med en förfrågan om det var nödvändigt att alla personer hade en folkbokföringsadress och ett personnummer. Ett svar från Persson ställt till Sundin och sänt till Norrbyska studenthemmets gatuadress ankom, där denne motiverade personnumrets nödvändighet med att samhället måste se till att ”alla har det bra”.[7]

År 2011 lämnade Elof Sundin in en anmälan till Västerås stifts domkapitel rörande en artikel prästen Ulla Karlsson fått publicerad i Kyrkans Tidning. Domkapitlet bortsåg sedermera från denna anmälan då de inte kunnat fastställa identiteten på Sundin.[8] På 2010-talet chattade Sundin med biskop (då biskop electus) Jan-Olof Johansson när tillfälle gavs på Smålandspostens webbsida.[9] År 2013 anmälde Elof Sundin rollfiguren kyrkoherde Albin Olsson i TV 4:s förmenta dokumentära program Halvvägs till himlen till domkapitlet i Lunds stift, och fick svaret att domkapitlet "efter ett ingående samtal om Er skrivelses innehåll, konstaterat att filmen i själva verket inte är en dokumentär".[10][11] Elof publicerade själv (?) sin skrivelse i två olika kommentarsfält på bloggar som förmedlat nyheten om domkapitlets svar på anmälan.[12][13]

Stipendium hedrar Elof Sundins gärning[redigera | redigera wikitext]

Sedan läsåret 2011/2012 delar Teologiska studierådet vid Uppsala universitet ut ett pris namngivet efter Elof, Elof Sundins pris. Det ges enligt studierådet till en student som ”utmärkt sig genom att främja god stämning, kamratanda eller god arbetsmiljö bland studenterna vid Teologiska institutionen”. [14]


Jämför med[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Upsala Nya Tidning 2 febr 1984
  2. ^ Dekanalen, nr 1 1985, s. 9–11
  3. ^ Upsala Nya Tidning 20 nov. 1984
  4. ^ Henesy, Michael; Piltz Anders (1993). Elof Sundins dröm. Stockholm: Katolska pedagogiska nämnden. Libris 7793917. ISBN 91-971288-1-3 
  5. ^ Se exempelvis i, Norrman, Ragnar (2000). Avhandling och uppsats: råd och anvisningar till författare av vetenskaplig text. 7., bearb. uppl. Uppsala: Teologiska inst., Univ., http://libris.kb.se/bib/8237152
  6. ^ Facebook: Elof Sundin Läst 24 jan 2012.
  7. ^ Statsrådsberedningens diarium, ärende 2005/1418
  8. ^ Västerås domkapitel Dnr 2011-29-19
  9. ^ http://www.smp.se/nyheter/kronoberg/%282182351%29.gm
  10. ^ Facebook: Norrbyhus Läst 28 nov 2013 (Fotografisk återgivning av Lunds domkapitel 2013 Dnr 383-1197-13)
  11. ^ Facebook: Norrbyhus Läst 28 nov 2013 (Fotografisk återgivning av Lunds domkapitel 2013 Dnr 383-1197-13)
  12. ^ http://dagensseglora.se/2013/11/28/halvvags-till-himlen-prast-anmald-till-domkapitlet/
  13. ^ http://emanuelkarlsten.se/11/anmalde-tv4s-prast-i-halvvags-till-himlen-fick-svar-av-domkapitlet/
  14. ^ http://teolstud.blogspot.se/2012/03/arets-larare-2011-och-den-forsta-elof.html