Elsa Grave
| Elsa Grave | |
 Elsa Grave på 1950-talet | |
| Född | 17 januari 1918 Norra Vram, Skåne |
|---|---|
| Död | 17 juni 2003 (85 år) Laholm |
| Yrke | Författare, bildkonstnär |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1943–1989 |
Elsa Margareta Grave, född 17 januari 1918 i Norra Vram i Skåne, död 17 juni 2003 i Laholm,[1] var en svensk författare, bildkonstnär och poet bosatt i Halmstad.
Biografi
Grave studerade konst i Paris samt hos Isaac Grünewald i Stockholm och framträdde först som målare. Hon hade en fil. kand i romanska språk, konsthistoria, nordisk fornkunskap och religionshistoria från Lunds universitet.
Hon gjorde sin debut 1943 som lyriker och företrädare för fyrtiotalismen. I hennes personliga och egenartade diktning utgör kvinnans roll som moder och samhällsvarelse ett ständigt återkommande tema.[2]
Sin första konstutställning hade hon i Lund 1944. Hon har också komponerat musik.
På hennes 80-årsdag bildades Elsa Grave-sällskapet för att sprida kunskap om hennes poesi.
Bibliografi
En omfattande bibliografi utarbetad av Inga-Lisa Petersson finns tillgänglig på Elsa Grave-Sällskapets Hemsida:
|
|
Priser och utmärkelser
- 1951 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1955 – Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1957 – Boklotteriets stipendiat
- 1960 – Aftonbladets litteraturpris
- 1963 – Bellmanpriset
- 1966 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1968 – De Nios Stora Pris
- 1973 – Övralidspriset
- 1975 – TCO:s kulturpris
- 1976 – Ferlinpriset
- 1978 – Carl Emil Englund-priset för Slutförbannelser
- 1978 – Sveriges Radios Lyrikpris
- 1978 – Tagea Brandts rejselegat for kvinder
- 1983 – Litteraturfrämjandets stora pris
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Bra Böckers lexikon, 1975