Emil Bønnelycke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Emil Bønnelycke född 21 mars 1893 i Danmark död 27 november 1953 i Halmstad Sverige, dansk författare. Han var en av förgrundsgestalterna i den lyriska modernism som bröt fram under slutet av första världskriget.[1]

Han framträdde 1917 som lyriker med Ild og Ungdom, följd av Taarer (1918), Asfaltens Sange (1918), Buer og Staal (1919), Rosa Luxemburg (1919), Gadens Legende (1920), Hymnerne (1925) med flera. Bønnelycke utgav även bland annat romanerna Spartanerne (1919), Aurora (1920), Ny Ungdom (1925) och Appassionata (1926) samt en del noveller.

Bibliografi (på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Ny ungdom (Ny Ungdom) (översättning Ernst Lundquist, Bohlin, 1925)
  • Margrethe Menkel: roman (översättning Ernst Lundquist, Bohlin, 1926)
  • Festen är slut (Festen er forbi) (översättning Nils Jacobsson, Geber, 1943) [utgavs under pseudonymen Jörgen Jylland)
  • Lokomotivet (översättning Ingrid Rääf, Nordisk rotogravyr, 1944)
  • Banditen: Perdue Thorndykes tragedi: roman (översättning Ingrid Rääf, Mauritzon, 1944)
  • Angrepp: roman (översättning Ingrid Rääf, Svenska missionsförbundet, 1945)
  • Främlingen från heden: roman (Tateren) (översättning Ingrid Rääf, ICA, 1949)

Priser & utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1973